Det nya läkemedlet, som går under märkesnamnet Sunleca (eller Lenacapavir), ges som injektion var sjätte månad. Av de över 2 000 kvinnor som hade fått läkemedlet smittades ingen av viruset, enligt studien som har publicerats i tidsskriften The New England Journal of Medicine. Av deltagarna som i stället behandlades med de dagliga tabletterna Truvada eller Descovy smittades runt 2 procent vardera.
Salim Abdool Karim har spelat en ledande roll i arbetet mot hiv/aids- och covid-19-pandemierna i Sydafrika och är forskningschef vid hiv-centret Caprisa i Durban. Enligt honom ger studien nytt hopp till de som riskerar att smittas med hiv, vilket i Sydafrika framför allt är unga kvinnor. Det innebär också en ljusning på global nivå. 2030 är målet aids inte längre ska vara ett hot mot folkhälsan världen över. Det innebär att antalet nya smittade måste minska med 90 procent de kommande sex åren.
Var femte person som har smittats av hiv globalt bor i dag i Sydafrika. Totalt finns närmare åtta miljoner som bär på viruset i landet, varav 250 000 smittades förra året.
Läkemedlet har även än så länge visat sig ha förvånande få bieffekter.
Det finns däremot fortfarande flera stora utmaningar som måste överkommas innan läkemedlet kan börja rullas ut på bred front. Enligt både Salim Abdool Karim och Sveriges statsepidemiolog Magnus Gisslén, som också är infektionsläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin, krävs uppföljningsstudier och att läkemedlet även testas på andra grupper.
Det är först efter att sådana studier har genomförts samt att det har godkänts av landets läkemedelsmyndighet som Lenacapavir kan börja användas brett på befolkningen, fortsätter Salim Abdool Karim. Detta kommer troligtvis först att ske i slutet på nästa år, eller 2026. Ytterligare en utmaning för Sydafrika är även att läkemedlet ges via injektioner och inte tabletter som man kan ta hemma, vilket kan sätta ytterligare press på en redan belastad sjukvård.
Men det allra största hindret är att läkemedlet är mycket dyrt. De två injektionerna som man tar årligen kostar tillsammans runt 420 000 kronor. Därefter tillkommer även en startbehandling med tabletter som kostar närmare 29 000 kronor.
Salim Abdool Karim är samtidigt optimistisk när det kommer till chanserna att göra läkemedlet mer tillgängligt. Företaget, Gilead Sciences, har tidigare kunnat få ner priserna genom att tillåta andra producenter tillverka läkemedlen till ett lägre pris och under ett annat namn, för att sedan kunna distribuera det till utvecklingsländer.
– Vi är i ett desperat behov för att minska det nya antalet infektioner. Det här läkemedlet kommer att vara en ny viktig strategi, säger han.
Magnus Gisslén håller med om att resultaten är fantastiska – även om det krävs vidare studier, bland annat för att utesluta att det skulle kunna påverka fostret vid graviditet. Ytterligare en fördel med läkemedlet är att det inte finns någon risk för resistens mot de läkemedel som används vid behandling av hiv, vilket det gör med andra förebyggande injektionsbehandlingar som har använts i USA och i vissa afrikanska länder.
Enligt honom måste man dock få ner priserna dramatiskt, vilket kan bli möjligt om läkemedelsföretagen är villiga att förhandla.
– Om man får till det skulle man kunna göra mycket för att förebygga spridningen av hiv.
