På torsdagen samlas regeringen traditionsenligt på Harpsund för att dra i gång slutförhandlingarna inför höstens budget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer samtidigt att presentera hur mycket pengar regeringen planerar att spendera och enligt de signaler som hittills skickats ut blir det en mer expansiv budget än föregående år.
– Vi har nu möjlighet att växla över och satsa och investera, sade hon nyligen på en pressträff.
Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen kommer att lägga ungefär 50 miljarder kronor på ofinansierade reformer. Om det blir så återstår att se. KD har till exempel föreslagit att staten ska låna mer pengar för att kunna genomföra satsningar på bland annat försvaret, och Svenskt Näringsliv vill se ett reformutrymme på 65 miljarder. Vad det blir i slutändan avgörs i förhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet, tycker att det finns argument för regeringen att vara mer offensiv än vad den har varit i tidigare budgetar.
– Vi har en hög arbetslöshet och vi har en lågkonjunktur, även om den inte är väldigt djup. Men i det här läget tycker inte vi att det är regeringen som ska stå för konjunkturstabiliserande åtgärder utan i stället mer titta på strukturellt riktiga åtgärder.
Det finns en rad områden som kommer att kräva miljardbelopp i höstens budget: Försvaret, infrastrukturen, forskning och rättsväsendet. Därutöver vill inte minst Moderaterna genomföra en rad skattesänkningar. I våras remitterade finansdepartementet åtta olika förslag på skatteförändringar, bland annat ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänkt skatt på jordbruksdiesel och sänkt flygskatt. Sedan tidigare finns även färdiga förslag om sänkt skatt på ISK-konton och slopad avtrappning av jobbskatteavdraget.
Om Moderaterna får som de vill kan höstbudgeten bli en vinstlott för dem som har det gott ställt. En slopad avtrappning av jobbskatteavdraget gynnar dem med höga inkomster och att slopa skatten på ISK-sparande upp till 300 000 kronor gynnar mest dem med ett ganska stort sparande.
Därutöver kommer den automatiska uppräkningen av brytpunkten för att betala statlig skatt. Förra året stoppade regeringen den uppräkningen eftersom den skulle ha blivit väldigt hög på grund av den skenande inflationen men någon sådan paus blir det inte i år.
Så här långt i mandatperioden har regeringen haft en återhållsam linje i finanspolitiken. Argumentet har varit att inflationsbekämpningen är prioriterad. Nu har finansministern slagit fast att kampen mot inflationen är vunnen.
Även Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen inte längre behöver prioritera inflationsbekämpning. Ylva Hedén Westerdahl ser inte heller att eventuella skattesänkningar skulle leda till att inflationen tar fart på nytt så länge regeringen håller sig till ofinansierade reformer på ungefär 50 miljarder.
– Ofinansierade reformer på 50 miljarder eldar inte på inflationen enligt vår prognos. Men sen spelar det samtidigt roll hur Riksbanken agerar, säger hon.
Läs mer: Svantesson till svenska småsparare: ”Is i magen”
