När terrorgruppen Islamiska statens kalifat föll 2019 placerade det kurdiska styret kvinnor och barn med IS-koppling i lägret. Som mest fanns där över 70 000 tillfångatagna. Även nordiska kvinnor med IS-koppling och deras barn har hållits i al-Hol-lägret.
För en månad sedan förändrades allt. Då tog den syriska armén över området där lägret ligger. De kurdiska styrkorna som vaktade det tvingades att retirera. Då passade en del av fångarna på att fly.
Så har det fortsatt. Den stängda lägersektion som inhyste 6300–6400 utländska medborgare med IS-koppling var i princip tom redan för en vecka sedan, säger Jussi Tanner, utrikesministeriets konsulära chef i Finland som jobbat med al-Holfrågan länge.
Efter det har förvaltningsbyggnaderna bränts och portarna öppnats.
I helgen meddelade syriska myndigheter att lägret nu stängts efter att det tömts.
Svenska utrikesdepartementet uppger att man har kännedom om att ett fåtal svenska kvinnor och barn befinner eller har befunnit sig i lägren i nordöstra Syrien. UD kan ändå inte bekräfta om det finns svenskar bland dem som lämnat lägret.
Det finns också uppgifter om att personer som suttit i al-Hol-lägret flyttats till ett annat läger i Aleppoprovinsen. Men om mammorna och barnen med Sverigekoppling flyttats dit kan UD inte bekräfta.
Fakta.Detta har hänt
Omkring 300 svenskar reste till Syrien och Irak under det syriska inbördeskriget och Islamiska staten, IS, försökte skapa ett kalifat 2011–2019.
Exakt hur många svenskar som anslöt sig till IS är inte klarlagt.
2021 och 2022 hämtade Sverige hem kvinnor och barn, men ett fåtal blev kvar i Syrien.
2024 meddelade regeringen att den inte längre har skyldighet att hjälpa kvinnorna att komma till Sverige. Då ska fem barn och deras mammor samt tio män ha varit kvar i kurdiska fängelser, skrev TV4.
UD skriver i ett mejl att de följer läget noggrant och menar att svenska myndigheter har god beredskap att hantera ett läge där dessa individer på något sätt skulle ta sig till Europa och Sverige.
Jussi Tanner beskriver läget som väldigt allvarligt ur flera perspektiv. Dels är det regionala läget osäkert när så här pass många personer som antagligen är radikala som släppts lös. Dels är det frågan om arbetet mot terrorism.
– Enstaka personer som lämnat lägret har redan kommit till Europa.
Innan den syriska armén tog över lägret uppskattas det ha funnits ett tiotal finländare i lägret. En stor del av barnen är som minst sju år gamla.
Dels handlar det om barnens rättigheter, säger han. Barnen har utsatts för allvarliga människorättskränkningar i sju år när de varit olagligt tillfångatagna. Barnen har inte vetat varför de är tillfångatagna, de har inte fått någon juridisk prövning och de har inte vetat hur länge de är frihetsberövade, säger Tanner.
– Det är helt klart emot den internationella humanitära rätten. Vi har haft världens största tillfångatagande av minderåriga i sju år. En del har hunnit bli myndiga i lägret.
När barnen nu är ute från lägret är det uppenbart att de riskerar bli utsatta för allvarliga brott, säger Tanner.
– Flickor har en överhängande risk för att hamna i tvångsäktenskap, sexuellt våld och människohandel. Pojkar riskerar utsättas för människohandel och för att bli värvade till militära grupper. Det är ett krigsbrott, säger Tanner.
Finland har tagit hem 36 personer, varav 26 är barn, 9 är vuxna kvinnor och 1 vuxen man.
Att en del av barnen redan gått i finsk skola i flera år och att de finns på de finländska myndigheternas radar och eventuella polisutredningar mot vuxna har kunnat startas är ett betydligt bättre alternativ än att alla skulle vara ute i öknen, säger han och konstaterar att det är efterklokt att konstatera hur viktigt en kontrollerad hemkomst är.
Tanners slutsats är därför att det var ett klart bättre alternativ att ta hem barnen och mammorna än att alla hemtagna nu skulle vara utspridda i den syriska öknen.
Tyvärr har man ändå inte kunnat göra det med alla. Anledningen är att de finländska mammorna inte har visat något som helst intresse för en sådan dialog, säger Tanner.
Vilken säkerhetsrisk kvinnorna och barnen eventuellt utgör vet man inte, säger Tanner.
– Det är en berättigad fråga, men det får tiden utvisa. Men man ska inte överdriva riskerna. I Finland har kvinnorna och barnen som tagits hem klarat sig ganska bra, säger han.
Samtidigt konstaterar han att säkerhetsrisken inte handlar om var en person befinner sig fysiskt. Man kan påverka över gränser via nätet, säger Tanner.
Även Säpo följer med utvecklingen i Mellanöstern utifrån hur det påverkar svensk säkerhet. Men några svar på frågor om det finns personer med Sverigekoppling som lämnat al-Hol-lägret ger Säpo inte. Säpo kommenterar inte heller vilken säkerhetsrisk personerna eventuellt utgör.
”Finns det skäl att vidta åtgärder för att förhindra allvarliga brott i eller mot Sverige så agerar vi. Här finns ett väl fungerande samarbete med både nationella och internationella partners”, skriver Säpo i ett mejl.
