Det var våren 2023 som eländet började. Då noterade Ulla-Lena Lindkvist att det låg post till för henne okända personer i brevlådan till hennes sommarstuga i Vidja i Huddinge kommun.

Till en början tänkte hon att det rörde sig om en miss från brevbäraren, men när hon undersökte saken närmare visade det sig att de främmande individerna hade skrivit sig på hennes 40 kvadratmeter stora stuga.

Det var bara en föraning av vad som väntade. Snart spårade situationen ur fullständigt. När det var som värst var närmare 90 personer skenskrivna i Vidja.

Ulla-Lena Lindkvist kontaktade Skatteverket och polisanmälde saken. Men inget hände. Problemet hade bitit sig fast. En bidragande orsak till huvudvärken är att Ulla-Lena inte är folkbokförd på adressen i Vidja eftersom hon huvudsakligen bor på annat håll i Huddinge. Det skydd som finns mot missbruk av adresser gäller bara där någon är folkbokförd.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer nu Ulla-Lena staten. På grund av de många felaktiga registreringarna kräver hon ett skadestånd på 25 000 kronor för brott mot Europakonventionen.

– Det är ingen som har lyssnat på mig under de här två och halvt åren. Jag har inte kunnat påverka situationen alls, säger hon och understryker att skenskrivningarna har påverkat henne på djupet.

– Det är nog svårt för folk att förstå hur det känns. Det är en fruktansvärd stress. Även om jag inte har sett någon person fysiskt så känner jag mig iakttagen, och jag kan inte påverka situationen. Jag känner mig totalt maktlös.

Leonard Garg, jurist på Centrum för rättvisa, är ett av Ulla-Lena Lindkvists ombud.

– Vi tycker att hennes fall illustrerar ett stort problem som kan få allvarliga konsekvenser för enskilda. Ulla-Lenas känsla av otrygghet i sitt eget hem är en direkt följd av att staten under lång tid inte tagit sitt ansvar för det system som man själv har utformat.

Han påpekar att något som gör Ulla-Lenas fall särskilt anmärkningsvärt är att Skatteverket inte har agerat trots att hon vädjat om hjälp ett otal gånger.

– Inte nog med att den här typen av felregistreringar händer, när enskilda uppmärksammar myndigheten på problemet så tar man inte sitt ansvar och åtgärdar felregistreringarna. Det tycker vi är allvarligt. Det här handlar dels om att Ulla-Lena ska få upprättelse och dels om att driva ett pilotfall för att det här inte ska behöva hända igen.

Om staten inte medger skadeståndsanspråket så blir det rättegång.

– Då kommer vi att få en dom. Vi hoppas att domstolen slår fast att detta inte har hanterats på ett korrekt sätt och då kommer den domen att få betydelse för hela Skatteverkets hantering av de här folkbokföringsärendena.

Hur bedömer ni utsikterna för att vinna målet?

– Vi bedömer utsikterna som goda. Uppemot hundra personer har varit registrerade på Ulla-Lenas adress och vi menar att det finns tydligt stöd i Europadomstolens praxis för att staten inte har hanterat det här på ett riktigt sätt.

Tobias Wijk, verksamhetsexpert på Skatteverket, säger att man från myndighetens sida kommer att titta närmare på stämningsansökan när den inkommer under tisdagen.

– Sedan får vi försöka redogöra hur vi har hanterat det här och se om det finns några brister som vi borde ha hanterat, eller om det finns något som vi bör förändra.

Enligt Tobias Wijk är ungefär två procent av alla folkbokföringar felaktiga.

– 98 procent är alltså korrekta. Därmed inte sagt att det inte har en stor återverkan på många enskilda. Det är fortsatt ett problem att adresser används i allt högre grad som ett renodlat brottsverktyg eller att undanhålla sig, säger han.

Läs mer:

Ministrarnas adress kapades – på några sekunder

Nytt grepp ska motverka dold folkbokföring

Share.
Exit mobile version