Den internationella miljövårdsorganisationen IUCN övervakar sedan drygt 60 år tillståndet för jordens arter. Organisationens globala rödlista uppdateras kontinuerligt och omfattar nu nästan 170 000 djur, växter och svampar, varav 47 187 bedöms som utrotningshotade.
Svampar har länge varit kraftigt underrepresenterade – och är det fortfarande. I och med den senaste uppdateringen har dock antalet svamparter på listan stigit till 1 300. Av dem är 411 hotade.
– Svampar har alltid varit svårare att observera och upptäcka. Det är lättare med växter och djur som ofta är större och lättare att räkna, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och delaktig i IUCN:s arbete med den globala rödlistan.
– Det vi ser nu är att det främst är de specialiserade svamparna som är hotade, som lever i naturtyper som blir mer sällsynta. Till exempel svampar som finns i äldre skogsmiljöer, eller på betade och näringsfattiga ängsmarker som var vanligare i jordbrukslandskapet förr i tiden.
Svampar fyller många viktiga och grundläggande funktioner i naturens ekosystem, förklarar han.
– De bidrar till de här viktiga processerna som vi aldrig ser. Nästan alla växter och träd lever i symbios med svampar, där svamptrådarna hjälper växternas rötter att ta upp näring och vatten, säger Anders Dahlberg.
Dessutom bryter svampar ned döda växter och djur, så att näringsämnen kan återanvändas av nya organismer.
– Svampar är helt enkelt avgörande för livet på jorden. Men det handlar inte bara om deras funktion i naturen. Att skydda svampar från utrotning har också en moralisk och etisk aspekt, tycker jag. Vi har nationella miljömål och internationella överenskommelser slår fast att vi ska bevara den biologiska mångfalden på jorden, säger Anders Dahlberg.
För att hejda förlusten av svampar gäller det i första hand att ställa om till ett mer skonsamt skogsbruk och jordbruk samt skapa skyddade områden, förklarar han. Inom skogsbruket skulle det till exempel göra stor skillnad att minska förekomsten av kalhyggesbruk.
– Och inom jordbruket skulle det behövas fler betande djur och om möjligt skydda områden från kraftig gödsling. Överlag kan man säga att svampar inte tycker om gödning. De har ju anpassat sig under flera miljoner år till normalt näringsfattiga miljöer, säger Anders Dahlberg.
– Precis som vi kan odla tall eller vete, så kan vi med kunskap om svamparnas ekologi vrida på rattarna och förvalta landskapet så att även svampar och andra organismer som måste skyddas får en gynnsam miljö, säger Anders Dahlberg.
Att IUCN:s rödlista nu omfattar 1 300 svamparter är ett steg framåt, men fortfarande bara en droppe i havet. Enligt forskarnas uppskattningar finns åtminstone 2,5 miljoner svamparter i världen. Det totala antalet arter på jorden – svampar, växter och djur tillsammans – beräknas uppgå till åtminstone 8 miljoner. Det allra mesta är alltså fortfarande helt okänt
Utifrån kunskap om hur jordens livsmiljöer har omvandlats och det faktum att många av de nya arter som upptäcks varje år redan är hotade har forskningsnätverket IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till klimatpanelen IPCC, bedömt att – lågt räknat – ungefär en miljon av alla arter är utrotningshotade.
– Ju mer vår kunskap om arterna ökar, desto större möjligheter får vi att sätta in åtgärder som kan hejda förlusten, säger Anders Dahlberg.
Läs mer:
Ny rapport varnar för att naturskydd hamnar på fel ställen
Artificiell intelligens upptäcker hotade fiskarter
Regeringen vill halvera antalet vargar – i strid med forskningen
