– Kriget i Iran måste avslutas så fort som möjligt. De höga energipriserna är extremt farliga för konsumenterna och ekonomin, sade Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer i veckan.
Förbundskansler Friedrich Merz stöder USA:s krig mot Iran. Men Kretschmers uttalande visar hur stort missnöjet är med följderna av kriget. Både Merz och Kretschmer tillhör kristdemokratiska CDU.
Sachsen i före detta Östtyskland har många medelstora industriföretag, som är beroende av att energipriserna hålls nere. Tyskland har redan i dag de högsta energipriserna i Europa. En orsak är att man fortfarande håller på att ställa om efter att Ryssland anföll Ukraina 2022 och Tyskland slutade importera rysk gas.
Tyskland är Europas största ekonomi. När det går bra för tysk ekonomi går det bra för resten av Europa.
Den så kallade Energiewende eller nya energipolitiken inleddes dock tidigare, med ny lagstiftning redan 2010. Tyskland avvecklade kärnkraften och satsade på förnyelsebara energikällor som sol och vind. Men industrin, som behöver stora volymer pålitlig energi, var fortsatt beroende av förmånlig rysk gas som man fick direkt via gasledningen Nordstream genom Östersjön. Den här importen tog slut 2022 då ledningen sprängdes.
Sedan dess har de tyska nätavgifterna stigit kraftigt. De utgör nu nästan 30 procent av elpriset. Orsaken är att många nya sol- och vindkraftverk måste anslutas till nätet, vilket kräver massiv utbyggnad och stora investeringar.
Samtidigt är det den förnyelsebara energin som håller priserna nere – när väderförhållandena är de rätta. Då solen skiner och det blåser levererar sol- och vindkraftverk billig energi. Men när det är stiltje eller mulet måste Tyskland skarva i med dyrare energi från kol- och gaskraftverk.
Tyskland är Europas största ekonomi. När det går bra för tysk ekonomi går det bra för resten av Europa. Därför har den tyska energipolitiken stor betydelse för EU.
Energipriserna i Tyskland har inte kommit ned på samma nivå som före det ryska anfallet mot Ukraina. Det är en av de största orsakerna till att den tyska ekonomin krympt flera år i rad. Hos både industrin och konsumenterna är missnöjet permanent.
Nu då Irankriget ytterligare höjer priserna är reaktionen rasande. I det bilburna Tyskland svär folk ve och förbannelse över priset vid pump. Den nystartade tidningen Ostdeutsche Allgemeine Zeitung, som har grundats uttryckligen för att skilda det östtyska samhället, gav nyligen ut ett helt nummer som enbart handlade om energi. Tidningen publicerade bland annat en helsideartikel med rubriken ”Hög tid att reparera Nordstream”. Budskapet: Det är dags för Tyskland att återuppta importen av rysk gas.
Också vänsterliberala Spiegel kräver i en artikel att kriget i Iran ska avslutas. Dock inte på grund av höjda energipriser, utan för att kriget kan leda till en ny flyktingvåg av samma omfattning som 2015.
Tysk energipolitik
● Tysklands långsiktiga mål är att bli klimatneutralt år 2045.
● Cirka 60 procent av elproduktionen kommer i dag från förnyelsebara källor.
● 2030 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 65 procent i jämförelse med 1990 års nivåer.
● 2023 stängde Tyskland sina sista kärnkraftverk.
● 2038 är målet att Tyskland ska vara helt kolfritt.
Läs mer:
De gröna gör comeback i Tyskland
Anna-Lena Laurén: Friedrich Merz är nu Trumps favoriteuropé
