Muslimernas fastemånad ramadan inleddes förra veckan. Den sammanfallar med den kristna fastan som avslutas med påsken. I Gaza präglas fastan av kriget, vilket gör det svårare att hålla fast vid traditionerna.
Foad Ayyad ser till att hålla fast vid fastans seder och bruk, som varit viktiga för honom sedan han var barn. Han har i flera år fastat ihop med sina muslimska vänner.
– Vi har varit som en släkt, särskilt före Hamas maktövertagande 2007. Vi delar både högtider och svårigheter, säger han.
– Under ramadan dukar vi i familjen upp och pyntar hemmet, gör bakelsen qatayef. Men i år består borden mest av torrvaror, stekt mat och kål, berättar han.
Varför fastar du som muslimerna?
– När jag gick på Unrwa-skolan med muslimska barn upplevde jag en islamisk–kristen harmoni. Sedan dess har jag vant mig vid att fasta tillsammans med mina vänner. Vi brukade dessutom dela ut vatten till dem som inte hann hem och missade tiden för iftar, och vi delar ut dadlar och johannesbrödsmelass på gatan.
När DN når Foad Ayyad på telefon har han precis kommit hem från sitt jobb som renhållningsarbetare. På väg hem köpte han kål. Han håller på att laga mat eftersom hans muslimska vän Ahmad al-Naffar är bjuden hem till honom för en gemensam måltid som ska bryta fastan.
Ahmad al-Naffar beskriver årets överlappande fastor som meningsfulla och uppskattar vännens inbjudan.
– Skillnaden mot tidigare år är att en varierad och riklig iftar inte längre är självklar. Före 7 oktober var restaurangbesök och bjudningar en självklar del av ramadan, säger han.
Måltiden består av kålblad fyllda med ris. Till detta serveras färskt pitabröd, skålar med vermicellisoppa, samt fat med oliver, dadlar, rädisor och färska bladgrönsaker som rucola. Det är även sidofat med picklade grönsaker och vit ost, samt tillbringare med bärjuice.
Ahmad al-Naffar berättar att många familjer får nöja sig med en enkel sahur, måltiden som muslimer äter innan gryningen, innan fastedagen inleds – ibland bara torrt bröd eller en burk bönor. Andra är beroende av vad välgörenhetskök kan dela ut i stadsdelarna och flyktinglägren. Ständiga strömavbrott gör det dessutom svårt att förvara mat.
Foad Ayyad tillämpar inte strikt den kristna fastans principer, där man ska avstå från bland annat kött och mejeriprodukter. Han har i vilket fall inte råd med den sortens livsmedel. Hans månadslön motsvarar 2 500 kronor.
– Ibland får jag nöja mig med ett kycklinglår, eller det som växelpengarna i fickan räcker till, säger han med ett snett leende.
Fakta.Ramadan och kristna fastan 2026
● Ramadan, muslimernas fastemånad, började i år 18–19 februari och tar slut 18–19 mars, följd av högtiden eid al-fitr.
● Varför olika start- och slutdatum?
Ramadan följer den islamiska månkalendern. I de flesta muslimska länder börjar månaden när man officiellt har bekräftat att nymånen (hilal) har observerats – traditionellt med blotta ögat som Saudiarabien och Egypten. I vissa länder som Turkiet och Marocko används astronomiska beräkningar där man kan veta dessa datum längre i förväg. I länder som inte har religiösa myndigheter, som exempelvis Sverige, uppstår en diskussion nästan varje år när vissa muslimska föreningar väljer att använda astronomiska beräkningar medan andra följer länder som inte gör det, som Saudiarabien.
● Kristna fastan börjar cirka 45 dagar före påsken, och datumen varierar beroende på kyrkan och på att påsken alltid infaller på en söndag. Både i Gaza och Sverige började fastan i år under vecka 8 och tar slut lördagen den 4 april.
● Varför sammanfaller de två fastorna 2026?
Det islamiska året är cirka 10–11 dagar kortare än det gregorianska året. Därför flyttas ramadan bakåt ungefär 10–11 dagar varje år i den vanliga solkalendern. Det innebär att ramadan gör ett helt varv genom alla årstider på ungefär 33 solår.
● Skillnaden?
Ramadan innebär att muslimer avstår helt från mat, dryck, rökning och sexuellt umgänge från gryning till solnedgång under en månad. Den kristna fastan är längre, 40–48 dagar där man äter under dagen, men avstår istället från vissa livsmedel.
● Båda fastorna syftar till att reflektera, visa medkänsla mot andra och utveckla både sin andlighet och sitt goda uppförande.
Läs mer:
Han öppnar restaurangen igen: ”Vi måste till jobbet, så Gaza får tillbaka livet”
Familjen betalade 700 000 kronor för att lämna Gaza – nu vill 23-åringen tillbaka
Gazamusikern byggde sitt trumset av köksredskap
