Att skapa förutsättningar för ny kärnkraft är Tidöpartiernas stora projekt inom energi- och klimatpolitiken. Därför vill man locka investerare med förmånliga villkor som garanteras av staten. Det var nämligen länge sedan någon var beredd att riskera pengar på sådana projekt.

På onsdagen klubbade riksdagen ramarna för hur det statliga stödet ska se ut. Det består av tre delar.

● Statliga lån med förmånlig ränta som ska sänka kostnaden för att bygga reaktorerna.

● Ett förutbestämt riktpris på elen som ska borga för lönsamhet.

● Riskdelning som innebär att villkoren för kärnkraftsbolagen justeras utifrån hur lönsamma investeringarna blir.

Ansvarig för förslaget är finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Ny kärnkraft är en trygghetsfråga. Trygghet för svenska jobb, för klimatomställningen, för hushållen. Det är också en trygghetsfråga för vår svenska säkerhet att vi ska ha ett stabilt och robust elsystem. Nu har vi också en trygg modell för finansiering av ny kärnkraft, sade han i onsdagens debatt i riksdagen.

Modellen är dock ifrågasatt. Tunga remissinstanser varnade i höstas för att alternativen till ny kärnkraft inte har utretts tillräckligt, och att ensidigt stöd till kärnkraften riskerar att stoppa andra investeringar i elproduktion som kan komma på plats snabbare.

Det är en kritik som delas av oppositionspartierna, som röstade nej till modellen. Röstsiffrorna blev 154 ja till regeringens förslag och 151 nej (44 var frånvarande).

– Det här är sannolikt det mest oansvariga beslut som har fattats i Sveriges riksdag. Tidöpartiernas plan är att kasta hundratals miljarder av skattebetalarnas pengar på något som enligt en enad expertkår inte behövs, sade Linus Lakso, Miljöpartiets talesperson i riksdagsdebatten.

Nästa steg för regeringen är att förhandla fram ett konkret avtal med ett bolag som vill satsa på nya reaktorer. Först då klarnar kostnaderna.

Statliga Vattenfall är redan igång med förberedelser. Men att bygga kärnkraft tar lång tid och nya reaktorer kan tidigast vara på plats i mitten av 2030-talet.

Läs mer:

Inför miljardbeslutet: S och M i möte om kärnkraften

Fakta.Kärnkraften

■ Det råder enighet om att Sverige kommer att behöva mer el i framtiden på grund av klimatomställningen. Industrin och transporterna ska elektrifieras så att fossila bränslen kan fasas ut.

■ Hur det ska gå till är däremot politiskt omstritt. Tidöpartierna anser att det krävs nya kärnkraftsreaktorer. Deras målsättning är att det ska byggas motsvarande två konventionella reaktorer till 2035, och tio 2045.

■ Ingen har på länge ansett det lönsamt att bygga nytt på marknadens villkor. Därför har regeringen tagit fram en modell för statligt stöd, som riksdagen ska klubba på onsdag.

■ Sverige hade som mest tolv kommersiella kärnreaktorer i gång. Den första började leverera el 1972, den senaste 1985.

■ 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften, med resultatet att den skulle avvecklas, med vissa förbehåll.

■ I dag är sex reaktorer i drift: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn.

■ Tidigare fanns också ett kärnkraftverk med två reaktorer i Barsebäck i Skåne, vid Öresund. Reaktorerna togs ur drift efter politiska beslut, den ena 1999, den andra 2005.

■ I Oskarshamnsverket har två reaktorer stängts, den ena 2015, den andra 2017. I Ringhals fanns från början fyra reaktorer. En stängdes 2019 och en 2020.

■ Vattenfall har motiverat stängningen av reaktorer på senare år med bristande lönsamhet.

■ Frågan om varför elproduktionen från kärnkraft har minskat är dock omstridd. Tidöpartierna har lagt skulden på den politik som bedrevs av S- MP-regeringen, medan de rödgröna har hänvisat till marknadskrafterna.

Share.
Exit mobile version