2 800 lån stoppades förra året efter att polisen i region Mitt inlett ett nytt samarbete med 25 olika banker. För att enklare upptäcka varningsflaggor utbyter nu flera myndigheter underrättelser med låneinstituten.

Det kan handla om att låntagaren förekommer i andra utredningar gällande bedrägerier och penningtvätt eller att personen utger sig för att ha ett fast jobb, men i själva verket är arbetslös.

– I något fall har vi kunnat se att personen i fråga är efterlyst av gränspolisen och ska utvisas ur landet, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef i region Mitt.

Polisregionen har upprättat ett 70-tal bedrägeriärenden och lämnat vidare 540 rapporter om misstänkt penningtvätt till finanspolisen. Förutom de stoppade utbetalningarna har också åtta miljoner kronor beslagtagits.

Vad de 670 miljonerna skulle ha använts till går bara att spekulera i. En del skulle sannolikt tvättas genom bostadsköp, en annan skulle gå rakt in i den kriminella verksamheten, tror polischefen.

– Det är pengar som kan gå till att införskaffa vapen eller narkotika.

Tvättstugan är ett testprojekt efter utvidgningen av penningtvättslagen 2023. Poljarevius är nöjd med utgången. Men även om 670 miljoner låter mycket är det en liten summa i sammanhanget.

I en färsk ESO-rapport konstaterade forskare att den kriminella ekonomin omsätter runt 352 miljarder kronor om året. Runt 40 av dem beräknas komma från så kallade kriminella transaktioner, där aktörer utnyttjar brister i samhällets kontrollsystem för att få pengar utbetalade.

– Vi har förmodligen bara skrapat på ytan här, säger Poljarevius.

Insatsen är tänkt att slå mot den organiserade brottsligheten. Den som står på lånet är ofta bara en ”schackbonde” i det större spelet, enligt polischefen.

– Det finns ett helt upplägg med rekryterare som letar efter den här sortens målvakter. Högre upp har du en gängledare som styr hur allt ska organiseras.

Nedgången i det gängrelaterade skjutvapenvåldet har gett polisen ett visst andrum. Nu måste myndigheten utnyttja det för att slå mot nätverkens ekonomi, säger Poljarevius.

Han pekar på ESO-rapporten dess slutsatser.

– Där finns en hel meny för polisen att välja från. Vi måste verkligen dra lärdomar av den och se hur vi kan omsätta den i praktiken.

Share.
Exit mobile version