Samtliga oppositionspartier har nu presenterat sina så kallade skuggbudgetar som utgör stommen för respektive partis ekonomiska politik. Så här mitt i mandatperioden bär varje budget en prägel av önskelista som i ett senare skede ska ligga till grund för regeringsförhandlingar, om det blir aktuellt.
Synen på skattepolitiken är en av de frågor som splittrar de rödgröna partierna mest. Centern sticker ut genom att godta det mesta av regeringens förslag på skattesänkningar och dessutom vilja gå ännu längre. C vill bland annat förstärka jobbskatteavdraget ytterligare för låga inkomster och sänka arbetsgivaravgifterna rejält för i första hand småföretag.
– Regeringen har helt övergett arbetslinjen. De har glömt den och lagt den på soptippen, säger C-ledaren Muharrem Demirok.
I andra änden finns Vänsterpartiet som avvisar i stort sett samtliga av regeringens skatteförslag i höstbudgeten.
– Det är ett monumentalt välfärdssvek som regeringen går fram med, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar.
V föreslår skattehöjningar på cirka 60 miljarder kronor, bland annat en bankskatt, höjd skatt för dem med mer än 45 000 kronor i månadslön samt arvs- och gåvoskatt.
Socialdemokraterna lägger sig någonstans mitt emellan och föreslår en generell skattesänkning på 140 kronor för alla som tjänar mindre än cirka 53 000 kronor i månaden. Enligt S ger det en mer rättvis fördelning än regeringens förslag om ytterligare jobbskatteavdrag. S säger samtidigt nej till att sänka skatten för dem med månadslöner på över 64 000 kronor.
– Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson bränner nu miljarder på skattesänkningar för de rikaste. Det går att göra på ett annat sätt, säger S-ledaren Magdalena Andersson.
Miljöpartiet vill liksom V se rejäla skattehöjningar i sin budget. MP vill bland annat höja kapitalskatten, fördubbla flygskatten och införa en värnskatt på inkomster över 68 500 kronor i månaden.
Trots skillnaderna i synen på skattepolitiken finns det ändå några saker som förenar oppositionspartierna. Samtliga säger nej till regeringens förslag om att sänka bränsleskatten med drygt tre miljarder kronor. Även synen på stöd till solel är något som oppositionen kan samla sig kring.
I övrigt är skuggbudgetarna i mycket en provkarta över partiernas hjärtefrågor. Socialdemokraterna vill till exempel höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner med sex miljarder kronor nästa år.
– Vi står inför en nedskärningshöst i svensk sjukvård, säger Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson.
Centerpartiet prioriterar jobbpolitiken med bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och matchningstjänster men också rejält sänkt a-kassa. För Vänsterpartiet står välfärden i fokus. Partiet vill ge ett återhämtningsstöd på 20 miljarder kronor för att kompensera för de nedskärningar som enligt V skett sedan 2011.
– Oavsett regering har vi under flera år sett stora neddragningar inom vården, skolan och omsorgen, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar.
Miljöpartiet föreslår en investeringsbudget som exempelvis ska gå till att bygga ut järnvägen, industriutveckling, klimatanpassning och elektrifiering.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är måttligt imponerad av oppositionens budgetförslag.
– Det är en extremt splittrad opposition. Den budget som vi har lagt stärker hushållen mer än vad oppositionen skulle göra, säger Elisabeth Svantesson.
Fakta.Skuggbudget
En skuggbudget är en teoretisk budget som läggs fram av en opposition i en beslutande församling som ett alternativ till den budget som majoriteten lägger fram.
I Sverige görs detta i riksdagen av oppositionen i samband med att den sittande regeringen presenterar sin budget. Oppositionspartierna lägger fram sina alternativa förslag till budgetpropositionen i egna budgetmotioner.
Källa: Wikipedia
Läs mer: Höginkomsttagare vinnare i regeringens budget
Här har regeringen satsat pengarna sedan valet
