Den som har svårt att betala sina räkningar riskerar att hamna hos inkasso och i värsta fall Kronofogden.
Fram tills september i år har närmare 6,5 miljoner inkassokrav inkommit, vilket är en ökning med 6,6 procent jämfört med motsvarande period förra året, enligt branschföreningen Svensk inkasso.
Samtidigt finns en oro för att redan hårt skuldsatta människor ska drabbas när regeringen planerar att ta bort ränteavdraget på lån utan säkerhet. Förslaget innebär att avdraget fasas ut och upphör att gälla på både nya och äldre lån inom loppet av två år.
Flera tunga remissinsatser som Riksbanken, Kronofogden och Finansinspektionen har varnat för konsekvenserna och önskat en längre avtrappningstid, alternativt att förändringarna bara ska gälla nya lån.
Även Svensk inkasso har vänt sig mot förslaget.
– Det stora problemet som verkligen kan öka skuldsättningen är att förslaget gäller befintliga krediter. Om man sitter med ett lån på fem år och får en 30-procentig ökning i räntekostnader får många det svårt, säger ordförande Fredrik Engström.
De spår att fler kommer att hamna hos inkassobolagen.
– När din betalningsförmåga blir sämre och du inte längre kan betala av lånet skulle förslaget innebära att skulden växer snabbare i termer av dröjsmålsränta och att det tar längre tid att betala i kapp, säger Fredrik Engström.
Han förklarar att förslaget inte bara slår mot avdragsrätten på själva lånen utan även dröjsmålsräntan. Det är den förseningsavgift som tillkommer när personer hamnar efter med exempelvis lån eller fakturor. I dag kan den som inte fått betalt ta ut referensräntan plus åtta procentenheter.
– Krediterna påverkas av att du inte längre kan få avdrag för den dröjsmålsränta du betalar in. Förra året betaldes runt 4,3 miljarder kronor i sådan ränta in. Skulle ränteavdrag inte tillåtas skulle de skuldsatta således förlora 1,3 miljarder, säger Fredrik Engström.
Avtrappat ränteavdrag
Det är blancolånen, alltså lån utan säkerhet, som berörs av regeringens förslag.
Förslaget innebär att ränteavdraget på 30 procent beräknas på halva räntekostnaden 2025 och att avdraget tas bort helt 2026.
Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025.
Ränteavdraget fungerar som vanligt även i fortsättningen för lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg.
Det är samtidigt just skuldsatta människor som drar in pengar till inkassobolagen. Att de motsätter sig att fler hamnar i skuld kan verka motsägelsefullt, men det finns förklaringar.
Fredrik Engström säger att de vill motverka överskuldsättningen och upprätthålla en hög betalningsmoral i samhället.
I det här fallet är det staten som subventionerar avdragen och om färre personer kan betala innebär det lägre intäkter för inkassobolagen.
– Den som behöver väldigt lång tid på sig för att betala sin skuld och kanske hamnar ännu djupare ned är inte en speciellt bra kund till inkassobolagen. De sitter inte och längtar efter att fler ska hamna i skuldfällor.
Regeringen beräknar att förslaget kommer att generera 8,7 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har tidigare uttalat sig till DN i frågan. Då sa han att det avtrappade avdraget, med flera åtgärder, är nödvändigt för att dämpa överskuldsättningen och göra det mindre attraktivt med den här typen av krediter.
Läs mer: Så mycket dyrare blir ditt blancolån – kolla med DN:s räknesnurra
Inkassokraven och Kronofogden
Mellan januari–augusti inkom runt 6,5 miljoner nya inkassokrav. Det är en ökning med 6,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Majoriteten av ärendena rör belopp upp mot 5 000 kronor.
Enligt Kronofogden utgörs de flesta av betalningskraven mellan 100 000–500 000 kronor av lån utan säkerhet. Under det första halvåret i år inkom över 32 000 nya ärenden med kravbelopp i det här spannet, till ett sammanlagt belopp på närmare 7,8 miljarder kronor.
Av den summan utgörs runt 409 miljoner kronor av räntor, 28 miljoner kronor av avgifter och snitträntan på lånen ligger på 16,20 procent.
Källa. Svensk Inkasso/Kronofogden.
