– Det är väldigt lätt att rädslan tar över, men jag har kunnat hantera det ganska bra. Det är klart att jag är nervös ibland, men det är stor skillnad mot att vara rädd, fortsätter hon.

Vi är inne på den sista OS-veckan. Emilia Nilsson Garip hann med ett snabbt besök i Paris innan spelen startade för att bekanta sig med arenan. Sedan dess har hon mest gått och väntat och längtat på att få åka tillbaka, och för några dagar sedan checkade hon in i OS-byn.

På onsdag avgörs kvalet i tremeterssvikten, och 21-åringen från Malmö har visat att hon har kapacitet att mäta sig med de bästa.

– Det är ingen som förväntar sig att jag ska ta en medalj, alla som är med är jätteduktiga. Men jag tror också att många av de andra hopparna har mer press på sig, vilket jag inte känner på det sättet. Samtidigt visade jag i VM (Fukukoa 2023) att jag kan vara med däruppe.

Men det finns en osäkerhetsfaktor, det där hoppet 2,5 tyska i pik.

– Det är väldigt mycket att tänka på när det kommer till det hoppet, säger Emilia Nilsson Garip och ler.

Avståndet till svikten när hon hoppar ska vara perfekt, rotationen ska vara lika perfekt, och snabbt ska det gå.

Det var det här hoppet som förstörde hennes medaljchanser i förra sommarens VM. Hon låg på medaljchans inför det sista hoppet men misslyckades med det. Och det var när hon gjorde 2,5 tyska i pik i sommarens EM som hon skadade sig när hon slog i fötterna i svikten.

– Det tar några sekunder för oss att göra ett hopp, och ändå hinner man tänka hur många tankar som helst under den korta tiden, konstaterar 21-åringen.

Trots missen i det sista hoppet i VM slutade Emilia Nilsson Garip på åttonde plats, vilket säger en hel del om den kapacitet hon har.

Ska hon ta sig till final i OS lär hon vara tvungen att hoppa 2,5 tyska i pik i en eventuell semifinal. Hon lär behöva ett hopp med den svårighetsgraden för att få ihop tillräckligt med poäng.

Men kanske kan hon i onsdagens försök ta det säkra före det osäkra och i stället välja 2,5 tyska i gruppering?

– Jag har både en plan A och en plan B, säger hon hemlighetsfullt.

Emilia Nilsson Garip studerar och tränar numera på college i Salt Lake City, och hon trivs alldeles utmärkt.

– Det är folk från alla länder i skolan och i simhoppet, och jag kommer väldigt bra överens med alla. Vi är verkligen ett lag och vi gör det här tillsammans, säger Emilia Nilsson Garip och ser väldigt glad ut.

– Bortsett från att det är roligt och utvecklande för mig som simhoppare får jag ju också en utbildning vilket är viktigt eftersom jag ju inte kommer kunna hålla på med simhopp hela livet.

Share.
Exit mobile version