Regeringen Kristersson hamnade tidigt på defensiven i klimatpolitiken när deras egna utsläppsberäkningar pekade åt fel håll. Nu är budskapet från ministrarna i stället att åtminstone det mest närliggande EU-målet kommer att nås. Det handlar för Sveriges del i praktiken om utsläppen från transporter.
– Jag stolt över att i dag få berätta att den ambitiösa och effektiva klimatpolitiken som vi bedriver börjar visa resultat, sade klimat- och miljöminister Romina Poumokhtari (L) på en pressträff på onsdagen.
I själva verket är effekterna av regeringens egen politik relativt små. Det visar klimatredovisningen som lämnas till riksdagen på torsdagen. Höjningen av klimatkraven på drivmedel (reduktionsplikten) är det som ger mest, cirka 3 miljoner ton i minskade utsläpp samlat fram till 2030. Det är långt ifrån att ensamt lösa problemen. Sveriges utsläpp från transporter var cirka 14 miljoner ton 2023.
En annan post i budgeten som också ger viss effekt är en förstärkning av det stöd som kallas Klimatklivet och som går bland annat till nya laddstolpar. Å andra sidan ökar utsläppen med cirka 2 miljoner ton på grund av slopad flygskatt och sänkt skatt på bensin.
Det största klivet mot klimatmålet 2030 är att regeringen utnyttjar en räddningsplanka i EU-systemet. Sverige kan öka utsläppsutrymmet för transporter genom att minska det för industrin. Effekten på utsläppen beräknas till cirka 5 miljoner ton i minskade utsläpp, men det sker till priset av förlorade intäkter på flera miljarder kronor.
Ett annat skäl till ministrarnas optimism är att de har valt att ta fasta på det mest positiva av Naturvårdsverkets två mycket olika scenarier för framtida utsläpp. Argument för det hittar regeringen i nya prognoser från Energimyndigheten. Prognoserna pekar mot att svenskarna inte kommer att använda lika mycket bensin och diesel i sina bilar som man tidigare antagit.
Den största osäkerheten i regeringens klimatkalkyl handlar om upptaget av koldioxid i skog och mark. Även här har Sverige ett tufft åtagande inom EU-systemet.
Enligt scenarierna i den klimatredovisning som på torsdagen lämnas till riksdagen är Sverige långt ifrån att nå målet. Inte ens de mest optimistiska bedömningarna räcker hela vägen.
Både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och klimatminister Romina Pourmokhtari medgav på torsdagens pressträff att här råder stor ovisshet i prognoserna. Skulle Sverige misslyckas så måste det kompenseras med större utsläppsminskningar för transporterna.
– Skillnaden mellan olika scenarier är dramatisk, säger Romina Pourmokhtari.
Den svenska regeringen är uttalat missnöjd med de stora åtaganden som Sverige har inom EU-systemet för hur mycket koldioxid den svenska skogen ska ta upp. Man varnar för att det kan skada skogsnäringen.
– Sverige är inte ensamt om att ha svårigheter, inte minst Finland har liknande utmaningar. Det är en stor diskussion just nu med EU-kommissionen och andra EU-länder, säger klimatministern.
Regeringens slutsats är ”optimistisk men inte omöjlig”, menar miljökonsulten Magnus Nilsson som bland annat har skrivit klimatrapporter åt regeringen.
– Under vissa förhållanden kan man klara detta men osäkerheten är väldigt stor. Och de fastnar på det mest optimistiska scenariet. Det är det de dimensionerar politiken efter och det är riskabelt. Det rimliga vore att göra tvärtom, att utgå från att man inte följer det mest optimistiska scenariot och sedan släppa efter lite om man märker att det går bättre än väntat, säger Magnus Nilsson.
Läs mer:
Höginkomsttagare vinnare i regeringens budget
Fakta.Klimatpolitiken
■ Sverige har flera åtaganden inom EU-systemet när det gäller klimatpolitiken. Ett handlar om att Sverige till år 2030 ska halvera sina utsläpp från den så kallade ESR-sektorn jämfört med 2005.
■ ESR-sektorn innefattar transporter, jordbruk, uppvärmning av lokaler och bostäder mm. Det som väger tyngst för Sverige är transportsektorn, som står för nästan en tredjedel av de svenska utsläppen.
■ Reduktionsplikten är ett sätt att nå ESR-målet. Den innebär att drivmedelsleverantörerna ska sänka de fossila utsläppen genom att blanda biobränsle i bensin och diesel. Det bidrar till högre priser eftersom biobränsle är dyrare, vilket har gjort systemet politiskt omstritt.
■ ETS är ett annat EU-system som täcker utsläpp utanför ESR-sektorn, såsom industrin. Det innebär att den som orsakar utsläpp måste köpa så kallade utsläppsrätter. Därmed blir det lönsamt att att minska sina utsläpp.
■ EU-reglerna tillåter att att land i viss utsträckning skrotar utsläppsrätter i ETS istället för att sänka utsläppen inom ESR. Då minskar utrymmet för utsläpp inom ETS.
■ ETS 2 är en utvidgning av systemet med utsläppshandel som är på gång och kommer att innefatta bland annat transporter. Naturvårdsverket har preliminärt beräknat att det höjer drivmedelspriserna med cirka 1:50 kr.
■ Sverige har också ett åtagande inom EU:s klimatpolitik om att öka upptaget av koldioxid i skog och mark. Skulle Sverige inte nå det målet så krävs större utsläppsminskningar inom ESR, dvs transporter.
