Sedan det amerikanska presidentvalet har ledare runt om i Europa undrat vad en ny Trumpadministration kommer att innebära. Det handlar om USA:s roll för Europas säkerhet, men också specifikt relationen till Ryssland och hur det ska gå i kriget i Ukraina. Sveriges säkerhetsstrategi slår fast att det – över uppbyggnaden av det svenska försvaret – är av högsta prioritet för vår säkerhet att säkerställa att Ryssland inte når sina mål i Ukraina.
Det finns två sätt att svara på vart Trump tar vägen. Å ena sidan kan man lyssna till Trumps retorik under valrörelsen, där han argumenterat mot stödet till Ukraina och lovat ett slut på kriget på 24 timmar. Han har också frågat hur man ska kunna slå en armé (den ryska) som besegrat Napoleon och Hitler. Putin är också den enda världsledaren som Trump inte förolämpat och någon han verkar ha en god relation med.
Trumps vicepresident JD Vance har föreslagit en fredsplan som i princip innebär en ukrainsk kapitulation inför ryska intressen. Och ännu värre: Vance har återpublicerat rysk propaganda om att president Zelenskyj köper lyxjachter för biståndspengarna. Trumps nya vän Elon Musk har också återgett direkta felaktigheter från ryska informationsoperationer.
Om det amerikanska stödet upphör kommer Ukraina snabbt att få problem. Det finns en mycket begränsad militär förmåga i Europa, och det skulle därför bli svårt att kompensera för det USA slutar bidra med. Väldigt förenklat: Europa skickar det man kan undvara medan USA skickar det som behövs för att allt ska hänga ihop. Visserligen skulle Europa kunna köpa in amerikanska system och ge till Ukraina, men det skulle bli dyrt och snabbt leda till problem inom ledande europeiska stater, som Tyskland och Storbritannien.
Ukraina skulle då fortsätta att få amerikanska vapen, men det blir i form av lån (som Europa får betala).
Det finns dock en annan läsning av Trump. Han är en man som mer än något annat har eftersökt deals – och att framhäva sig själv. Trumps tidigare sändebud till konflikten i Ukraina mellan 2017 och 2019, Kurt Volker, har berättat vad han tror kommer att ske. Han menar att Trump först skulle öka produktionen av amerikansk olja och gas, vilket skulle vara det viktigaste för att påverka den ryska ekonomin.
Sedan tror Volker att Trump skulle stödja ett så kallat lend-lease-program, då bistånd i stället förvandlas till långsiktiga lån. Ukraina kan då fortsätta att få amerikanska vapen, men det blir i form av lån (som Europa får betala). Trump kan då sälja in det som en affär där pengarna går direkt till den amerikanska försvarsindustrin.
Vid förhandlingarna skulle han sedan pressa Zelenskyj, men också Putin. Exempelvis, menar Volker, genom att ge 500 miljarder dollar i lån till ukrainska vapen om inte Putin går med på den deal som ligger på bordet. På det sättet kan Trump framstå som världsledaren, och undvika den värsta kritiken från senaten, kongressen och sina europeiska partners. Frågan är bara hur den överrenskommelsen ser ut.
Trots den känsla av uppgivenhet som finns i Europa lider Ryssland just nu till följd av kriget. Upp till 40 000 personer skadas eller dödas varje månad, och Putin har svårt att producera ny materiel i tillräcklig omfattning. Den ryska centralbanksräntan är på 21 procent och sin högsta nivå sedan finanskrisen. Antalet ryska företagskonkurser har ökat med 20 procent sedan 2023 och de skär ned på vård, skola och omsorg. Ryssland känner alltså av kriget på allvar nu (även om Ukraina lider mer).
Det är svårt att veta vilken väg Trump kommer att vandra, men det går inte att utesluta något scenario. Det enda vi kan vara säkra på är att osäkerheten i vår del av världen kommer att öka och att vi kommer behöva ta större ansvar för vår säkerhet – och världsordningen. Framför allt behöver vi lista ut hur vi kan arbeta mer tillsammans med våra nordiska och europeiska kollegor, och det snart. Helst i går.
Läs mer:
Erik Helmerson: Varför ska små barn anpassa sig till skolan när en minister inte kan se en banan?
DN:s ledarredaktion: Donald Trumps skräckkabinett borde ge oss alla kalla kårar
