Experter har i flera år larmat om att elnätsbolagen överkompenseras. I fjol gick även tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) ut och konstaterade att bolagen tjänar mer än nödvändigt på nätavgifterna.
Efter förra veckans höjningar från jättarna Ellevio och Vattenfall har kritiken upprepats.
Nu varnar Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, för att det kan komma att se likadant eller värre ut i slutet av nästa år.
– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. Det stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte. Därför är det naturligt att de vill öka sina intäkter om de har lagligt utrymme att göra det.
Hur mycket kan de höja?
– Jag tror att de kommer att höja i princip lika mycket igen inför 2027, säger Björn Berggren som nyligen har räknat på saken i en analys för Sveriges Allmännytta.
Bakgrunden är de så kallade intäktsramarna. Eftersom varje nätbolag regerar på sin egen regionala monopolmarknad, där kunden inte kan byta leverantör, så har Ei satt ramar för hur mycket bolagen får tjäna.
De sätts för en fyraårsperiod i taget. Den nuvarande gäller 2024–2027. Nivån ska spegla företagens kostnader för sådant som investeringar i och underhåll av elnätet, och samtidigt möjliggöra ”en skälig avkastning”.
Problemet som kritiker har pekat på länge, och på senare tid även tillsynsmyndigheten själv, är att modellen som används för att sätta ramarna ger en felaktig bild av nätbolagens kostnader. Det i sin tur leder till att bolagen tillåts tjäna mer än de behöver.
Inför den nu pågående fyraårsperioden höjdes intäktsramen för alla cirka 170 bolag med 100 miljarder kronor totalt – en ökning med 40 procent från fyraårsperioden innan.
Björn Berggren har räknat på de fyra största bolagen som tillsammans står för över hälften av omsättningen på marknaden: Eon, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi.
Eon har enligt honom de senaste åren höjt sina avgifter i relativt hög takt jämfört med de andra tre.
– Det innebär att de ’bara’ kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren.
Om Ei får som den vill blir det inga mer oskäligt stora höjningar nästa gång intäktsramarna ska beräknas. Riksdagen gav nyligen myndigheten mandat att förändra regelverket kring intäktsramarna och med det anser sig myndigheten ha vad den behöver för att kunna justera regelverket.
– Det som återstår är att regeringen beslutar om en förordning där det kan finnas vissa ytterligare detaljer, men vi förväntar oss inte att det ska sätta några käppar i hjulen för de förändringar vi ser behov av, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.
Han vågar dock inte lova sänkta nätavgifter till nästa tillsynsperiod som börjar 2028.
– Det kan mycket väl vara så att nätföretagen kommer att ha ökade kostnader som är legitima, men vi menar med våra förändringar kommer vi att uppnå en skälighet i nätavgiften och det kommer i praktiken att dämpa utvecklingen av nätavgifterna.
Finns det ens en teoretisk möjlighet att nya intäktsramar gör att bolagen måste sänka avgiften?
– Vi tror att det handlar om att bromsa höjningarna snarare, säger Tommy Johansson.
Läs mer:
Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna igen
Elfiasko inför vintern – Sverige saknar reservkraftverk
