När Maria Sundberg, 65, fick veta att hon drabbats av bröstcancer försattes hon i djup chock.
– Jag var helt i en dimma. När jag cyklade hem ville jag bara slänga mig i en buske. Vad ska jag leva för, tänkte jag.
Ovissheten tärde ännu när hon blev kallad till samtal om operationen.
– Det viktigaste var givetvis att få bort cancern. Men tanken på att jag antagligen skulle få fortsätta leva med bara ett bröst var också svår, man måste tänka på helheten. Den är också viktig, säger Maria Sundberg.
Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor och cirka var femte kvinna som får diagnosen är under 50 år. När bröstcancerpatienter opereras är målet att så mycket som möjligt av bröstet ska bevaras. Men är tumören stor krävs en mastektomi – ett kirurgiskt ingrepp där cancern och hela bröstet tas bort. Efter ingreppet gör kirurgen en så kallad ”platt stängning”, patienten sys ihop och blir platt på den sidan.
Såvida patienten inte vill rekonstruera ett bröst, vilket vanligtvis sker genom ett plastikkirurgiskt ingrepp i samband med canceroperationen, eller i efterhand. Ett nytt bröst byggs då upp med proteser (silikon) eller med fett från en annan del av kroppen, till exempel magen.
Alla typer av rekonstruktioner har sina för- och nackdelar, och det varierar vad som passar olika patienter bäst. Men för vissa patientgrupper – överviktiga och kvinnor med stor byst – är rekonstruktion ibland inte ens aktuellt.
– Proteskirurgi och rekonstruktionskirurgi är svårare att genomföra och få riktigt snyggt på patienter med stora och tunga bröst, säger Emma Niméus.
Hon är bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och docent vid Lunds universitet. Enligt henne är de rekonstruktionskirurgiska metoder som är vanligast i dag inte optimala för storbystade. Vilket ofta innebär att en platt stängning blir ett givet alternativ.
– Patienten hamnar då i en mycket tråkig situation. Där man är helt platt på ena sidan och så är det ett stort bröst kvar på andra sidan, säger Emma Niméus.
Förutom att det kan upplevas som oestetiskt kan en så stor och ojämnt fördelad tyngd också leda till nack- och ryggproblem.
– Jag tycker att överviktiga bröstcancerpatienter blir lite styvmoderligt behandlade, säger Emma Niméus.
– Att vara platt är inte ett dåligt alternativ för de som önskar vara platta, men för de som tycker att det är viktigt att ha kvar sina bröst, måste det finnas alternativ för alla kroppsformer.
Tillsammans med kollegor vid Kristianstad sjukhus genomför hon nu en studie som riktar in sig på ett nytt sätt att rekonstruera bröst, på kvinnor med kupor i modell större.
– Vi vill bredda vår arsenal för att kunna möta den här patientgruppens behov, säger hon.
Så vad är det ni gör genom denna studie?
– Vi utvärderar hur två operationsmetoder fungerar ihop när de kombineras för att återskapa ett bröst av kroppseget material. Vi bygger upp bröstet med hud och underhudsfett som finns runt bröstet och det som amerikanarna lite skämtsamt kallar för ”love handles”.
Metoderna heter Goldilock och Licap och är var för sig kända sedan tidigare, men kombinationen är ny och det är den som är föremål för studien.
Goldilock innebär att bröstet töms på all bröstvävnad men att bröstets hud och underhudsfett behålls och används för att skapa ett nytt bröst.
Licap går i sin tur ut på att man använder fett under armhålan, upp mot ryggen, för att fylla upp ett bröst där en tumör har opererats ut.
– Så tänkte vi ”vad händer om vi kombinerar de här två metoderna”, säger Emma Niméus.
De har genomfört operationerna sedan 2022 i Malmö och har hittills opererat ett 20-tal patienter. 65-åriga Maria Sundberg var en av de första patienterna som inkluderades i studien.
För tre år sedan började hon blöda ur bröstvårtan. Det tog nästan ett år innan det kunde fastställas att hon fått bröstcancer.
När hon fick veta att det fanns en operationsmetod som kunde stå som alternativ till att bli platt, var det självklart för henne att tacka ja till den. I november 2022, opererades hon av Emma Niméus och operationsteamet i Malmö.
– Det gjorde stor skillnad för mig att få komma ut på andra sidan och känna mig hel. Plötsligt gjorde det inte så mycket att få det där bröstcancerbeskedet, jag menar, nu när jag ändå har fått det så bra, säger Maria Sundberg.
Känner du någon skillnad på brösten?
– Det nya bröstet är lite hårdare än mitt egna bröst. Det kanske skiljer lite, lite på storleken, men det är otroligt fint gjort, ett riktigt hantverk. Jag har inte mycket ärr kvar heller. Jag är så glad och så nöjd.
Bröstkirurgen Emma Niméus räknar med att över hundra patienter kommer att hinna opereras innan studien är färdig.
– Och då vill vi utvärdera flera faktorer, säger hon.
Bland annat vill de se om det ser fortsatt fint ut över tid. Att volymen i bröstet bibehålls, att patienterna mår bra och att det inte uppstår fler komplikationer än annars.
– Vi har hunnit följa de som redan har opererats en tid och det ser lovande ut, men vi vill ändå vetenskapligt kunna belägga något här.
Fördelarna har dock redan visat sig vara flera, enligt Emma Niméus. Vid ett och samma tillfälle opereras tumören bort och bröstet rekonstrueras. Andra bröstet förminskas vid ett senare tillfälle, för symmetrins skull.
– Den justeringen gör vi alltid och bortsett från cancern är det i sig en livskvalitetsförhöjare för en kvinna som har stora och tunga bröst, att få båda brösten förminskade och lyfta.
Men Goldilock-Licap kräver mer av både kirurg och patient, än vad en platt stängning gör.
– Operationstiden är lite längre. Patienten måste vara inställd på det och orka med fix efteråt, att man får träffa sjuksköterska lite oftare, får göra fler omläggningar. Man får alltid antibiotika efteråt och får kanske behålla det lite längre. Så det är en större operation, säger Emma Niméus
Hon betonar att själva canceroperationen är oförändrad.
– Det här handlar alltså mer om hur man sluter patienten efter operationen. Att vi kan ge ett alternativ till platt stängning, att vi kan fråga våra storbystade patienter: ”här kan vi göra ett försök att behålla ett bröst, vill du det?” och då visar jag vad vi kan göra utifrån den här studien, säger hon.
Det är en fråga som kan få stor betydelse, om man tar flera livskvalitetsaspekter i beaktning.
– Eftersom det för det mesta går så bra för bröstcancerpatienter, är det givet att vi måste tänka på livet efter också och mycket forskning talar för ett ökat välmående av att man får behålla sitt bröst. Om man vill det.
För Maria Sundberg har rekonstruktionen handlat om att få känna sig bekväm med och i sin kropp.
– Om man är rund, så kan det bli jättekonstigt utan bröst, säger hon och tänker efter en sekund innan hon fortsätter:
– Men jag tror att det är viktigt för ens kvinnlighet oavsett vilken kroppsform man har, att man har två bröst. Det är klart att det gör något för hur man mår.
Läs mer:
Från cancer till olyckor – här är AI redan ett verktyg i vården
Läkaren blev själv sjuk i cancer: ”Jag har kommit närmare mina patienter”
”Jag hoppas att jag får dansa på min sons bröllop”
