Satsningarna innebär att försvarsutgifterna kommer att uppgå till 2,6 procent av BNP år 2028. Försvarsmaktens krigsorganisation kommer att byggas ut från 88 000 befattningar till 115 000 år 2030, enligt planen som presenterades under en pressträff.
Totalt satsar regeringen 174 miljarder på försvaret till 2030.
– Fokuset i det här försvarsbeslutet måste vara att stärka krigsförbanden och bygga militär förmåga. Krigsförbanden är också det viktigaste bidrag vi tar in i Nato, säger Pål Jonson och konstaterar att propositionen i ”allt väsentligt” överensstämmer med förslaget från Försvarsberedningen som lämnades i våras.
Som DN tidigare rapporterat kommer regeringen däremot att justera Försvarsberedningens förslag om att utbilda 12 000 värnpliktiga till 2032. I försvarspropositionen gäller i stället att det kan ta upp till tre år längre tid att uppfylla målet.
Förslaget om ett nytt Norrlandsinfanteriregemente som ska ge krigsförband i norr stryks också av regeringen.
Samtidigt ska det satsas mer på uthållighet genom större ammunitionslager och reservdelar, ledningssystem, logistik och förnödenheter. Det ska dessutom göras större satsningar på forskning och innovation.
– Ett uthålligt totalförsvar är en helt väsentlig del av Natos avskräckning och försvar, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).
Fakta.Så stort blir det svenska försvaret i krig
De militära krigsförbanden omfattar i dag 88 000 personer. Där ingår inte bara anställda inom Försvarsmakten, utan också värnpliktiga och de som tidigare har gjort värnplikt och krigsplacerats. Även Hemvärnets anställda ingår.
2030 ska krigsförbanden bestå av 115 200 män och kvinnor.
2035 beräknas de växa till 127 300 personer.
