I dekretet från civiladministrationen – det formella namnet på ockupationen av Västbanken – står att den privata marken ”dras in till staten för att göra fornminnet mer tillgängligt för en bredare publik”.
Där står också att den palestinska myndigheten avsiktligt vanvårdar de historiska lämningarna, och att nya utgrävningar i området ska utforska Biblens Sebastia, huvudstad i det så kallade ”Nordriket” – det ena av två judiska kungariken.
Dagens palestinska by Sebastia levde tills i oktober 2023 i hög grad av turismen till fornminnena, som inkluderar bysantinska och islamiska lämningar förutom de romerska. Men avbrottet i den internationella turismen och indelningen av Västbanken i separata zoner, omgärdade av vägspärrar, har ödelagt den näringen.
Människorättsorganisationen Emek Shaveh skriver till DN att baktanken med markbeslaget är klar: ”Avsikten är att skära av fornminnet från den palestinska byn och förvandla det till en bosättar-styrd turistattraktion.”
Hundra miljoner kronor har avsatts av regeringen för de fortsatta utgrävningarna.
De berörda arealerna ligger i C-området, som administreras av Israel. Men internationell rätt förbjuder expropiering av ockuperat område, och de hundratals palestinska olivodlare som skulle drabbas kommer att appellera dekretet i Israels Högsta Domstol. Den palestinska regeringen i Ramallah kommer också, enligt vad DN erfar, att vädja till internationella rättsliga organ och till president Donald Trump att ingripa.
Sedan ockupationen inleddes 1967 har tiotusen hektar privat palestinsk mark tagits över av Israel med dekret av olika slag. Fyrtio procent av dessa har givits åt bosättare, resten har gått till vägprojekt, naturreservat och militärbaser. Finansminister Smotrich, som är bosatt nära Sebastia, fick under regeringsförhandlingarna 2022 ansvaret för civiladministrationen på Västbanken.
Läs mer:
Attackerna på Västbanken ökar – värsta månaden hittills
Straffet för en mans brott – 20 oskyldiga blir hemlösa
