Den första arbetsveckan är över och jag sätter mig på ett kafé för att lyxa till det med finfrukost. Det sitter en man bredvid med papper, penna och pannan i djupa veck. Det ser ut som något slags arbetsschema som ska fyllas i.
Han tittar frågande upp. ”Ursäkta vad är klockan?” Jag berättar och han noterar.
Den obligatoriska kick-offen visade sig vara just obligatorisk och vem är jag att säga emot chefen? Så där satt man och muttrade en måndag med nymornade kollegor i en stor och kall lokal. Det var tidigt och gäspningarna låg på lur. Det kändes som första dagen i skolan, tråkigt, trist och förutsägbart. Ända tills seminariet började.
På ren svenska har jag svårt för allt som stavas ”kick-off”, men författaren Ingrid Carlbergs insikter om påverkansoperationer skingrade skepticismens morgondimma. I bästa ”follow the money”-dramaturgi skildrade hon hur information manipuleras, i dag och förr om åren. Traditionen från Stalin och hans hejdukar lever ännu i högsta välmåga. Ordet infernaliskt räcker inte långt för att beskriva det Ingrid Carlberg beskrev. Journalistik har sällan känts så viktig som nu.
Regissör Suzanne Osten samtalade med kulturredaktör Åsa Beckman under rubriken ”Konsten att skapa kollektiv kreativitet”. Vem kunde ana att en regissörs och en tidningsredaktörs uppgift var så lika? Samtalet bjöd på fnissiga insikter i ämnet. Det serverades slagfärdigheter som ”Man kan inte skrämma folk till kreativitet” – ”Vi behöver inte tänka för alla, bara visa vad vi ser och stå för det” – och så min absoluta favorit –”Att komma till acceptans av sin egen idioti.”
Att logga in på arbetet har i alla fall förlöpt bättre än för kollegan som satt på en brygga i Lysekil och förgäves försökte minnas det som krävs för att logga in utifrån. Även om jag själv är bra på att bejaka min egen idioti är man ju inte helt bakom flötet.
Finfrukosten på favoritfiket sitter som en smäck. Jag hämtar påtår, myser ner mig i fåtöljen för att läsa morgontidningen som även du just nu ögnar igenom, när mannen med penna och papper vid bordet intill tittar upp igen.
”Vad är det för datum?”
Läs fler kåserier, till exempel Palle om vad som kan hända när man tvärbromsar för gratis öl.
