Förra året dog 91 400 svenskar. De flesta mötte en förväntad död och hade kunnat behöva palliativ vård, enligt Socialstyrelsen som vill att både vården, patienter och närstående tänker nytt kring begreppet.

– Ska vi tänka på döden när vi hör ordet palliativ vård? Ja, det ska vi. Men vi behöver inte bli så väldigt oroliga och rädda som att det är i morgon vi ska dö, säger Birgitta Pleijel, projektledare på Socialstyrelsen.

Enligt de nya riktlinjerna ska palliativ vård sättas in när människors liv riskerar att ta slut på grund av allvarlig sjukdom eller andra tillstånd. Men det kan handla om allt från dagar och veckor till år.

– Att någon får palliativ vård behöver inte betyda att döden är nära.

Syftet är att lindra symptom, skapa trygghet och livskvalitet hos både patienter och anhöriga.

– Att man får leva tills man dör, säger Birgitta Pleijel.

Viktigt i riktlinjerna är att palliativ vård inte ersätter livsförlängande behandlingar vid allvarliga diagnoser. Det ska kunna ges parallellt den sista tiden i livet – oavsett hur lång eller kort den tiden blir.

Enligt Socialstyrelsen finns det en alltför stor osäkerhet och okunskap i vården om hur och när palliativ vård ska sättas in. Beslutet att ge palliativ vård kan kännas obekvämt för både hälso- och sjukvårdpersonal, patienter och närstående.

Myndigheten har också identifierat att dålig kunskap och bristande resurser leder till ojämlik vård. Både mellan olika regioner och olika vårdformer. Det gäller på landets sjukhus men också inom hemsjukvården, på särskilda boenden för äldre och i socialtjänsten.

– Palliativ vård fungerar i dag som bäst inom cancerområdet. Men det behöver bli betydligt bättre över hela sektorn. Det behöver omfatta alla åldrar och alla diagnoser och var du än bor. Vi behöver kunskapshöja hela vården, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

Fler patientgrupper med olika sjukdomstillstånd ska få tillgång till palliativ vård, enligt Socialstyrelsen. Det handlar till exempel om hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, demens, stroke och neurologiska sjukdomar.

– Vården ska nå alla som behöver den, säger Björn Eriksson.

I riktlinjerna kommer Socialstyrelsen med en rad rekommendationer som ökar kraven på ansvariga vårdgivare att göra den palliativa vården bättre, mer tillgänglig och mer strukturerad.

Fakta.Döden

År 2024 dog 91 400 personer folkbokförda i Sverige. Den vanligaste dödsorsaken var hjärt-kärlsjukdomar följt av cancer.

400 av dem som dog var barn, varav 45 dog av cancer. Knappt hälften av barnen dog under sitt första levnadsår, främst inom 28 dagar efter födseln.

Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret

Alla patienter med allvarlig sjukdom som kan leda till döden ska erbjudas återkommande samtal och regelbundna skattningar av sina symptom och behov. Förutom symtomlindring ska patienter och även deras närstående kunna få psykologiskt, socialt och existentiellt stöd.

För att kontrollera att det sker kommer rekommendationerna att följas upp.

– Och det är inte bara samtal vid ett tillfälle. Man tar det pö om pö och hjälper både personen och de närstående att mogna i den här processen, säger Birgitta Pleijel.

Enligt de nya riktlinjerna ska patienter kunna få palliativ vård av den ordinarie personalen, oavsett var de vårdas. Därför behöver vårdanställda i alla delar av vården utbildas regelbundet, skriver Socialstyrelsen.

Det ska även gå att få specialiserad palliativ vård, oavsett var du bor i landet.

En tid efter dödsfallet behöver närstående också erbjudas efterlevandesamtal.

Enligt Socialstyrelsen krävs det en satsning på den palliativa vården. Men på längre sikt kan det leda till besparingar. Exempelvis genom kortare sjukhustider och färre akutbesök när patienter och anhöriga får det stöd de behöver.

– Vad är viktigt för de närstående? Vad är viktigt för den här personen? Vad önskar du, vad vill du, vad vill du inte, vad kan vi göra? Det handlar om att identifiera de här behoven mycket tidigare än vad vi hittills har varit vana vid, säger Birgitta Pleijel.

Fakta.Vad är palliativ vård?

Så här låter Socialstyrelsens uppdaterade definition av palliativ vård:

”Hälso- och sjukvård som syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet för personer med tillstånd som kan leda till döden inom dagar, veckor eller

år, och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och

existentiella behov samt stöd till närstående.”

Källa: Socialstyrelsens termbank

Läs mer

DN Debatt: ”Medicin mot sorg räcker inte – döende behöver psykologer”

Share.
Exit mobile version