På måndag hålls den ceremoni i Washington DC där Donald Trump för andra gången blir USA:s president.
Under sitt förra presidentskap höjde han bland annat ståltullarna för att skydda amerikansk produktion.
– Tullar är det vackraste ordet, sade Donald Trump i höstas.
Risken för höjda tullar och handelskrig oroar de svenska partiledarna. Statsminister Ulf Kristersson (M) konstaterar att tullar absolut inte är bra för Sverige.
– Jag är möjligen ännu mer bekymrad över risken för handelskrig mellan USA och Kina. Det kan också få stora konsekvenser för Sverige.
Näringsminister Ebba Busch framhåller att tullar slår mot konkurrenskraften.
– De kommer att slå hårt mot Sverige, men även mot USA självt, säger hon.
Partiledare Magdalena Andersson (S) lyfter också fram att handelshinder kan stå amerikanerna dyrt.
– Därför är det viktigt att Europas ledare diskuterar detta med Donald Trump och visar att det inte heller ligger i USA:s intresse att komma med dramatiska tullar, säger hon.
Än så länge är Trumps uttalanden svepande och oprecisa. Just oförutsägbarheten är ett problem, anser Ebba Busch (KD).
– Inför förra valet såg vi väldigt stora uttalanden under valrörelsen. En del av dem föll helt platt när Trump väl tillträdde. Sedan var det andra väldigt stora utspel som kom med kort varsel och som var svåra att förutse, säger hon.
Centerledaren Muharrem Demirok befarar att Trump kommer att använda tullarna som ett förhandlingskort.
– Att ha en motpart som ständigt hotar med att höja tullarna och straffa länder som inte gör som Trump vill, det är en läskig utveckling, säger han.
Även utbildningsminister Johan Pehrson (L) tror att Donald Trump använder handelspolitiken för att gynna USA.
– Därför lyfter jag fram att vi måste stormsäkra oss med ett svenskt medlemskap i euron.
Språkröret Daniel Helldén (MP) ser tullar också som ett slag mot klimatet.
– En inbromsning i världshandeln bromsar också klimatomställningen. Vi behöver en balans mellan olika länder som producerar olika varor, säger han.
Hur Trump kommer att agera gentemot Ukraina är ett annat orosmoln för de svenska partiledarna. Den tillträdande presidenten har hävdat att han kan avsluta Ukrainakriget på 24 timmar. Hur det ska gå till är oklart. Enligt medieuppgifter är utgångspunkten att Ukraina måste avstå delar av sitt territorium.
Bland Trumpanhängarna i kongressen finns dessutom en stark skepsis mot att stödja den ukrainska krigsinsatsen.
Flera av de svenska partiledarna poängterar att det är oförutsägbart hur Trump i praktiken kommer att agera i Ukraina.
– Det är svårbedömt. Hur det kriget slutar är helt avgörande för Europas säkerhet. Jag hoppas både på fortsatt amerikanskt stöd, och ett ännu starkare europeisk stöd, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Partiledare Nooshi Dadgostar (V) utfärdar en tydligare varning.
– De signaler vi har sett hittills är mycket allvarliga, nämligen att USA vill ge segern till Ryssland genom att strypa vapenstödet till Ukraina. Där får vi se vad som händer, men det innebär att de europeiska länderna måste stärka sitt stöd, säger hon.
Minst bekymrad av partiledarna inför Trumps tillträde är SD:s Jimmie Åkesson.
– Jag är inte speciellt orolig. Tiden får utvisa om alla de farhågor som andra gett uttryck för besannas. Han har redan varit president en gång och världen gick inte under då. Jag tror inte att den gör det nu heller.
Fakta.USA:s president.
På måndag den 20 januari svärs Donald Trump in som ny president i USA.
Han är född 1946 och var president under åren 2017-2021.
Trump har bland annat lovat att avsluta det ryska kriget mot Ukraina, stänga gränsen, starta deporteringen av miljoner människor, öka oljeutvinningen, dra tillbaka föregångaren Joe Bidens miljö- och klimatmandat, inskränka transrättigheter och benåda dem som dömts för intrånget i Kapitolium 2021.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Läs mer.
Kristersson under partiledardebatten: Vi vill ta era pass
Ewa Stenberg: Kan ett Nato med Trump sätta ner foten mot Putin?
