Det började med att en man från Syrien reste till Dubai med ett svenskt pass. Han reste vidare till Düsseldorf i Tyskland. Där klev han av, visade upp ett syriskt pass och sökte asyl.
Polis och passkontrollanter fattade misstankar och kontaktade svensk polis.
– Ärendet prioriterades direkt. Minst ett 20-tal utredare och experter kopplades in, berättar Nicklas Englund, chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren.
Han konstaterar att förtroendeskadan för svenska pass och staten gentemot andra EU-medlemmar och i det här fallet Tyskland, är särskilt stor. Det falska svenska passet gjorde det möjligt för en ”då oidentifierad och potentiellt samhällsfarlig person” att resa över den yttre EU-gränsen.
– Vi har lagt ner stora resurser på ärendet och manuellt gått igenom tusentals pass, säger Nicklas Englund.
Efter ett halvår hade man hittat sju falska pass utfärdade till icke svenska medborgare. Alla passen var utfärdade vid polisens passenhet i Norrköping.
På fredagen åtalades en tidigare passhandläggare för grov urkundsförfalskning, grovt osant intygande, grovt brott samt dataintrång. Den åtalade var vid tiden då passen utfärdades civilanställd på polisens passenhet. Ytterligare två personer åtalas som medgärningsmän då de bland annat hjälpt till med porträttfoton, lånat ut telefonnummer, lånat ut sina fingeravtryck och betalat kostnaderna för passansökan.
Man vet inte om alla de sju falska passen använts, med undantag från det pass som användes i Dubai.
Man vet inte heller hur mycket pengar utfärdandet av de falska passen genererat.
– Det finns förhörsuppgifter om betalningar, men vi har inte kommit vidare med utredningen kring de betalningsströmmar som eventuellt förekommit, säger Nicklas Englund.
Samtliga pass har utfärdats till personer från Syrien. Englund kan inte uppge vad en sådan handling exakt är värd, men säger att det rör sig om femsiffriga belopp.
– Det handlar om mycket grova brott eftersom gärningarna varit av särskilt farlig art och skett systematiskt. Den huvudmisstänka har gjort sig skyldig till allvarligt missbruk av sin ställning och då gärningarna har varit svårupptäckta, säger Nicklas Englund.
Han kan inte svara på exakt hur det svenska pass visades upp i Dubai hamnade där, men säger att det fanns kopplingar till medresenärer som sannolikt har med saken att göra.
– Det är mycket allvarligt om förtroendet för svenska pass skadas. Det är inte alls bra att ett falskt svenskt pass av allra yppersta kvalitet har framställts med polisens egen utrustning och sedan använts av en okänd person, konstaterar Englund.
I åtalet beskriv den person som använde passet som ”oidentifierad och potentiellt samhällsfarlig person”. Englund vill inte kommentera personens identitet.
Den tidigare passhandläggaren har erkänt brott i förhör. DN har sökt den misstänktas advokat som ännu inte återkommit. Vilka motiv personen ska ha haft är ännu okänt, det finns inga pengatransaktioner som tyder på att passhandläggaren fått betalt och därmed även kunnat göra sig skyldig till mutbrott.
DN har även sökt polismyndigheten för en kommentar kring den säkerhet som råder kring passtillverkning och hur man säkerhetskontroller dem som utfärdar pass. Man har också svårt att uppskatta hur många falska pass som finns i omlopp, men troligen rör det sig om hundratals.
I april i år publicerade DN granskningen ”Polisläckorna” som bland annat visade hur olämpliga polisstudenter som stängts av från utbildningen senare kan få jobb som civilanställda inom Polismyndigheten. Där framkom även att polisanställda som de facto klassats som säkerhetsrisker och tvingats sluta, söker jobb på nytt, ibland efter att ha bytt namn.
I november 2023 åtalades en domstolshandläggare vid Attunda tingsrätt delat med sig av sekretesskyddade handlingar och uppgifter till gängkriminella.
Efter de uppmärksammade händelserna har såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten bedömt att skyddet mot infiltration och otillåten påverkan måste stärkas.
Läs mer:
Polisläckorna – avslöjandet i fem punkter
Polisen vill kunna registrera personer som är säkerhetsrisker
