Pelle Fosshaug: ”Om man fick börja om igen, vem skulle inte vilja göra det?”

Pelle Fosshaug skrattar till.

– Jag brukar vara ”överärlig”. Spela så länge du kan! Vänta så länge som möjligt med att bli ledare och tränare.

En av svensk bandys stora profiler genom alla tider har av DN fått frågan vad som fortfarande motiverar honom till att hitta på nya saker inom sporten, eftersom han gjort så mycket.

Till saken hör att det nya han till den här säsongen hittat på är att bli just tränare igen. Den här gången för Villa Lidköping, regerande svenska mästare.

Fosshaug fortsätter:

– Den här sporten är så fantastisk på det sättet, att det är så kul att spela, det ger sådan lust. Om man då sedan ska bli tränare i en sport som bandy – det är klart att det inte är samma förutsättningar som i en annan idrott, inte heller som en spelare har.

– En tränare är sällan heltidsanställd, ofta halvtid. Det är klart att det på det sättet är svårare att göra det, om man tänker på ekonomi och sådana saker.

Men drivkraften, den finns naturligtvis där, säger han.

– Att hålla på med spelet, vara nära spelet, se hur man kan utveckla det, se spelarna – vad de kan göra för någonting. Det är det som är kul, och om du kan skapa ett bra ledarteam, då har du ditt gäng där.

Hur svårt är det att som gammal spelare nuförtiden stå vid sidan av och inte kunna påverka på samma sätt?

– Det är klart …

– Men jag tycker nog att mina spelare löser det bättre än vad jag hade kunnat göra. Sedan får man bara stå och njuta, tänka: ”Fan, det är lätt att vara bandytränare i Villa Lidköping.”

Pelle Fosshaug skrattar igen.

Han säger att det inte var självklart att tacka ja när frågan kom från Villa Lidköping. 59-åringen pendlar nu de dryga 25 milen till staden vid Vänern från Västerås, där han och barnen bor.

Å andra sidan:

– Om man bara får välja en klubb, då tror jag att de flesta skulle välja Villa Lidköping. Det är en förening som är väldigt välmående på alla plan.

– På det sättet var det enkelt.

Villa Lidköping har höga förväntningar på sig även denna säsong. 15 segrar på 16 omgångar och serieledning är status inför annandagsmatchen på bortais mot Västerås SK.

Fosshaug börjar med andra ord bli varm i tränardressen. Vem han är som ledare?

– Jag skulle nog beskriva mig som nästan extremt inkluderande.

– Vi i staben tar alla beslut gemensamt, och innan vi tar några beslut över huvud taget frågar vi spelargruppen först.

Fosshaug tillägger skämtsamt att spelarna kanske nästan kan uppleva att staben inte har några egna idéer. Men samtidigt, konstaterar tränaren – han har ju också att göra med många av de bästa spelarna i det här landet.

– Jag har sagt det innan, att det här laget ska man inte mecka med för mycket. De är otroligt skickliga.

Pelle Fosshaug har efter spelarkarriären haft en hel rad olika uppdrag. Föreläsare, ambassadör, förbundskapten, mentor, tv-expert och radioexpert är några.

Nu är det en halvtidsanställning i Lidköping som gäller.

Vad gör du i övrigt?

– Nu har det dött litegrann, men jag har varit inne på att jobba lite med batterier, solpaneler, solanläggningar och sådana grejer. Det har jag hållit på med, och funderat på om man kanske skulle ta upp det igen.

Samtidigt finns inte direkt oceaner av tid. Träningarna börjar vid klockan 14, och då vill tränaren vara på arenan vid tolvsnåret.

– Jag har några timmar på förmiddagen. Men då ska jag förbereda träningen också, och energin ska räcka till allting.

– Men det är klart att jag behöver göra andra saker för att det ska gå runt.

Föreläser du fortfarande?

– Jag har kört någon sväng sådär. Men det blir inte mycket.

– När jag inte gjort det på några år blir det lite motstånd i en själv. Men tanken är väl att jag kanske kan se om jag kan ta upp det igen på något sätt.

Fosshaug har varit öppen med sin adhd-diagnos, som han fick först i vuxen ålder – och det är bland annat på det temat han föreläst.

Många är utbrotten han fick som spelare, många är rubrikerna som följde. Nu står 59-åringen alltså vid sidan av isen i stället för på den.

– Som tränare är jag inte mitt i det. Jag blir inte heller lika trött som på planen. Dåliga beslut, reaktioner på en händelse – det kommer när man är trött.

– Det behöver jag inte fundera så mycket på när jag står på sidan, som ledare. Då hamnar jag inte i de situationerna på det sättet.

Pelle Fosshaug fortsätter:

– Jag har väl kommit en bit på resan. Men annars har jag inte lärt mig någonting om det.

– Jo: Jag har lärt mig hur det fungerar. Men jag har kanske inte jobbat så aktivt med det. Jag vet inte … en del jobbar inte med sig själv lika mycket som andra. Men jag tror att folk runtomkring mig ändå kan se skillnad.

– Det tror jag å andra sidan mest har med åldern att göra, och kanske inte med att jag jobbat så mycket med mig själv.

Varför tror du att det blivit så?

– En sak med adhd som man ska komma ihåg …

– Man upplever att man aldrig får någonting gjort. Det är extremt svårt att komma till skott med grejer. Där kan i alla fall jag säga att det blir huvudet på spiken vad gäller mig – och framför allt vad gäller nya saker.

– Bandyn och det – det är inte nya saker. Det har jag gjort så många gånger, det tuggar på. Men att göra nya saker. Det är stor stoppskylt där.

Tillbaka till det där med att Pelle Fosshaug verkar tycka det är väldigt, väldigt skoj att spela bandy. Han uttrycker det som att det ”kliar i fingrarna”.

– Sedan tror jag ju fortfarande att jag är 30. Jag fyller ju snart 60.

Han utbrister i ett: ”Ja, herregud.”

– Jag märker ju också hur otroligt mycket fortare det går i dag. Det är nästan en annan sport.

Kan du känna en bitterhet över att du kom fram i en annan tid, och inte i dag? Tänk om du fötts 20 eller 30 år senare.

– Så kan jag nog tänka. Men då tänker jag nog inte bara på bandyn, då tänker jag nog bara på vad härligt det skulle vara att vara 20 år igen – bandy eller inte.

– Men det där är ju…

Fosshaug pausar kort, och påbörjar sedan en liten utläggning.

– Den som säger att man inte tänker på det, som säger att man är nöjd med det som varit – de flesta ljuger nog, för sig själva i alla fall. Det är klart, att om man fick börja om igen, vem skulle inte vilja göra det?

– Herregud! Rätta till alla misstag, alla saker och ting man gjort.

Det är inte svårt att få uppfattningen att du gärna varit med på isen igen. Går du och tänker mycket på tid?

– Nej, jag tänker inte, utan jag bara – du vet, är man där på träningen hela tiden, och är nära sporten …

Pelle Fosshaug berättar att han läst om Eddy Merckx cykelolycka.

– Han är liksom 80, men han ska ut och cykla igen. Det är det som är grejen. Han ska ut och cykla! Man är ju det man gör, eller man är det man har gjort, på något sätt.

Hur länge ska du hålla på med bandyn? Är det en livstid vi talar om?

– Jag är glad att det var någon som ville ha någonting med mig att göra!

– Jag blev förvånad när jag fick frågan (av Villa Lidköping). Men nej. Jag har en dröm om att jag ska bo uppe i Jämtland, så att jag kan åka skidor både utför och på längden här om några år, när barnen är vuxna.