Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Tänk dig att du går ut i din närmaste skog och räknar och mäter träden på en slumpvis utvald plats. Sedan extrapolerar du resultatet till hela skogen. Så gör du samma sak varje år för att se hur mycket skogen växer.
Tänk sedan att ditt resultat styr hur mycket du får köra bil, hur mycket kött du får äta och hur ofta du får flyga på semester. Om träden växer kan du köra lite mer fossilbil. Om skogen brinner ner är det slut på utlandsresorna.
Ungefär så är EU:s klimatpolitik uppbyggd: den växande skogen är avgörande för att unionens klimatmål ska nås. Om skogen inte växer faller hela korthuset. Allra värst skulle länder med mycket skog drabbas.
Sverige är ett sådant land – och här har de senaste årens statistik över skogens tillväxt lett till en klimatpolitisk mardröm. EU-kraven på vår skog ser ut att missas med tiotals miljoner ton.
Klimatkraven på skogen är komplicerade i sin utformning, men principen är enkel. Om målen missas måste Sverige kompensera för det.
Regeringen har inga svar på hur man ska stänga gapet. Den första smällen kommer redan efter 2025, när den första bokföringsperioden löper ut. Även nästa bokföringsperiod, som sträcker sig fram till 2030, har sett mer eller mindre omöjlig ut att nå.
Det finns egentligen bara tre sätt att hantera krisen.
1) Minska avverkningen av skog kraftigt, i storleksordningen 10-15 procent.
2) Kapa utsläppen från inrikes transporter genom att göra bensin och diesel mycket dyrare.
3) Strunta i klimatkraven och räkna med jätteböter från EU.
Sverige har helt enkelt, för att tala klarspråk, suttit ordenligt i skiten. Regeringen Kristersson är väl medveten om problemet. De senaste åren har regeringen, tillsammans med Finland som sitter i samma sits, lobbat för att få EU att luckra upp kraven. Argumentet har varit enkelt: det är inte Sveriges fel att skogen fångar mindre koldioxid.
Det stämmer delvis. Sommaren 2018, torkan och de efterföljande angreppen av granbarkborre – som sannolikt förvärrades av skogsbruket – har slagit hårt mot skogens tillväxt. Men även ökad avverkning har spelat en viktig roll.
Att Bryssel skulle backa helt från kraven är dock otänkbart. I så fall måste EU-länderna gemensamt vidta andra åtgärder för att klara klimatmålen till 2030, som att minska utsläppen ytterligare från transporter eller industrier – i princip en politisk omöjlighet.
Allt såg hopplöst ut, fram till den 16 december 2025. I ett slag växte Sveriges utsläppsbudget med runt 28 miljoner ton – lika mycket som utsläppen från biltrafiken under tre år. Orsaken: att Naturvårdsverket bytt mätmetod och reviderat statistiken för hur mycket skogen vuxit under 2021-2023. Dessutom beräknas skogen ha vuxit i närmast rekordtempo 2024.
Det låter nästan för bra för att vara sant. Att revideringen sker just nu, när Sverige går mot ett valår, är kanske en av de bästa julklappar som statsminister Ulf Kristersson (M) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kunde få. Det gör också att bränslepriserna sannolikt inte behöver stiga lika kraftigt de kommande åren, även om de fortfarande behöver stiga.
Men det som inträffat visar också på ett större problem. Växande skogar är tveklöst en nyckel i det globala klimatarbetet, men vi lurar oss själva om vi tror att skogen kan kompensera för fossila utsläpp. Än värre blir det när vi räknar fel, korrigerar och korrigerar igen – och låter det styra hur mycket kol, olja och gas vi eldar upp.
För klimatet bryr sig inte om vår lek med siffror. Och framför allt: vad händer om vi drabbas av en ny sommar som 2018?
Det är i slutändan de fossila utsläppen som är klimatkrisens främsta orsak. Och där visar Naturvårdsverkets (betydligt säkrare) statistik på ett tydligt svenskt misslyckande. Utsläppen ökar i nära rekordtakt. Inom inrikes transporter, Sveriges numera största utsläppskälla, ökade utsläppen med 24 procent i fjol.
Och det beror faktiskt på regeringens politik.
Läs mer:
Pourmokhtari: ”Som klimatperson är jag mer Gates än Thunberg”
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Risk för bränsleprischock – regeringen vill få EU att minska klimatkraven




