1. Överlever Bidens klimatpaket?
Joe Biden inledde sitt presidentskap med att konstatera att USA och världen står inför en djupgående klimatkris – nu lovar Trump att göra slut på Bidens ”klimatextremism”. I skottlinjen finns framför allt klimatpaketet Inflation Reduction Act, IRA, som riktar stora subventioner mot klimatsmart teknik, som Donald Trump lovat riva upp.
Men kommer han att lyckas? Det är högst tveksamt. Såväl oljebolag som minst 18 republikanska kongressledamöter har öppet kritiserat planerna på att riva upp IRA. Den republikanske talmannen i kongressen, Mike Johnson, har förordat att man ska ge sig på klimatpaketet med ”en skalpell”, inte en ”slägga”.
2. Rea på fossila bränslen
På måndagen meddelade Donald Trump att han tänker utropa vad han kallar ”energinödläge”, för att få fart på produktionen av energi i landet – och då framför allt fossil sådan. Den klimatrådgivare som funnits i Vita huset under Joe Biden väntas försvinna. I stället väntas en ny rådgivare ta plats, med fokus på att slopa klimat- och miljöregleringar för att öka USA:s olje- och gasproduktion.
Det kan handla om sänkta utsläppskrav på kolkraft eller att slopa krav på lägre utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan vid produktion av fossila bränslen. Åtgärderna ska enligt Trump stärka konsumentval inom ”fordon, duschmunstycken, toaletter, tvättmaskiner, glödlampor och diskmaskiner”.
Men även här finns det skäl att misstänka att han lovar mer än vad han kan hålla. Att öka USA:s oljeproduktion, som gått på högfart även under Biden, lär bli utmanande. Exxon mobils vd Darren Woods gick på kollisionskurs mot Trump på klimatmötet COP29 i november, och menade att det knappast fanns några hinder för ökad oljeproduktion under Biden. Woods motsatte sig också slopade utsläppskrav på industrin.
Dessutom är verkligheten numera den motsatta mot vad Trump vill påskina; förnybar energi är oftast billigare än fossilt. Förra gången Trump kom till makten lovade han en kolrenässans, men av det blev det ingenting – helt enkelt eftersom kolkraften inte är lönsam.
3. Försöka stoppa vindkraft till havs – ”de dödar valarna”
Liksom många högerpolitiker i Europa har Donald Trump också gått till verbalt angrepp mot vindkraft. För några dagar sedan gav han en högljudd vindkraftskritiker, den republikanske kongressmannen Jeff Van Drew, i uppdrag att författa ett presidentdekret för att stoppa vindkraft till havs. Van Drew och Trump har båda påstått att vindkraftsprojekt är orsaken till en våg av dödsfall bland valar vid USA:s östkust för två år sedan.
”De förstör miljön, de dödar fåglarna, de dödar valarna”, sade Trump i samband med sin kampanj i maj.
Det finns dock inga belägg för ett samband mellan konstruktionen av vindkraftsparker till havs och de döda valarna, rapporterar nyhetsbyrån AP. På måndagen undertecknade Trump också ett presidentdekret som innebär ett tillfälligt stopp för nya vindkraftanläggningar till havs.
4. Hej då, Parisavtalet
På måndagen kom också beskedet att USA återigen ska lämna Parisavtalet, vilket redan lett till en rad starkt kritiska uttalanden från andra länder. Beslutet innebär att Donald Trump också kan strunta i de löften som USA lämnat under avtalet, som att bidra till klimatbistånd eller minska utsläppen med 66 procent till 2035.
Men det kan även få större konsekvenser än så, som att fler länder följer efter USA:s avhopp. Argentina skickade hem hela sin delegation från det senaste klimatmötet i Baku – symboliskt nog i samband med att landets president Javier Milei träffade Donald Trump. Saudiarabien, som är en nära allierad med USA, verkar också inta en (ännu) mer destruktiv roll i förhandlingarna efter att Trump vann valet.
Men det finns också goda skäl att misstänka att de värsta dysterkvistarna, liksom Trump själv, får fel.
USA har dock lämnat Parisavtalet en gång tidigare – under Trumps förra mandatperiod – och det innebar inte slutet för klimatavtalet. Istället tog andra krafter vid, bland annat genom att EU tog stora kliv framåt i klimatarbetet och genom att 24 av USA:s 50 delstater gick samman och lovade följa Parisavtalet.
5. Slutet för drömmen om halverade utsläpp till 2030?
Sammantaget är Donald Trumps klimatpolitik tveklöst en katastrof för det globala klimatarbetet – enligt en analys från Carbon Brief kan Trump orsaka ökade utsläpp på ofattbara fyra miljarder ton koldioxid till 2030, nästan lika mycket som USA släpper ut under ett år. Det skulle sannolikt vara den sista spiken i kistan för världens möjligheter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Men det finns också goda skäl att misstänka att de värsta dysterkvistarna, liksom Trump själv, får fel om hans klimatpolitik – det är helt enkelt för starka krafter som drar åt andra hållet.
Läs mer:
Lämnar WHO och byter namn på berg – här är Trumps första beslut
Texas hoppas på en ny oljeboom med Trump i Vita huset
Analytiker om Trumps oljesatsning: ”Mycket snack men lite verkstad”
Biden lägger hinder för oljeborrning till havs
