Kitty Savage satte i DN:s reportage från katastrofdrabbade Asheville, USA, ord på det många tänker.
– Jag uppfattar att vi lever i precis den verklighet som forskarna har varnat för. Det finns inga fristäder, sa hon.
Att sammanfatta den senaste veckans extremväder är onekligen som att titta in i en spåkula. USA går mot en av de värsta orkansäsongerna någonsin – inte i antal orkaner, men i den förödelse de orsakar. Efter katastrofscenerna i orkanen Helenes spår drar nu orkanen Milton in mot västra Florida. Miljontals människor uppmanas lämna sina hem.
Samtidigt har en tredje orkan, Kirk, tagit en ovanlig bana österut mot Europa. På vägen hit har den försvagats av Atlantens svalare vatten, men den väntas ändå skapa stora problem i flera europeiska länder.
Allt är i linje med vad som väntas ske framåt. Värre orkaner är en vetenskapligt belagd konsekvens av människans utsläpp. Den viktigaste orsaken är att höga havstemperaturer blir som jetbränsle åt orkanerna och gör dem mycket kraftfullare.
På onsdagen publicerades en snabbstudie av Helene, med slutsatsen att människans utsläpp var den avgörande drivkraften bakom orkanens katastrofala konsekvenser.
– Vi ser en ökning av de mest destruktiva orkanerna, sa klimatologen Friederike Otto till TT.
Varmare vatten i Nordatlanten gör i sin tur att de orkaner som drar österut mot Europa kan bibehålla mer sin styrka hela vägen till oss. Enligt orkanforskaren Alexander Baker kan det leda till att vår del av världen också kan drabbas av ”riktiga” orkaner inom en inte alltför avlägsen framtid .
Ja, du läste rätt. Europa kan få en egen orkansäsong på grund av klimatförändringarna.
Men klimatet är inte hela förklaringen till att katastroferna blir värre. I katastrofernas efterspel uppstår ofta en absurd metadebatt, inte minst i valrörelsens USA, där olika grupper tvistar om vad det är som orsakat förödelsen. Klimatkrisen, ropar några. Försummat underhåll av infrastruktur som dammar, ropar andra. Skövling av skog och annan natur, svarar ytterligare andra.
Men i verkligheten är det inte antingen eller, utan allt samtidigt. Våra utsläpp ökar risken att drabbas av extremväder – och samtidigt gör vi allt värre genom hur vi bygger våra samhällen.
Vi tar bort naturens eget försvar mot översvämningar genom att ersätta skog, våtmarker och vattendrag med asfalt och betong. Vi bygger exklusiva bostäder längs med strandlinjen och tränger in vattendrag i smala kanaler i våra städer. Vi bygger stora dammar som i värsta fall kollapsar och skapar livsfarliga flodvågor.
”Både och”-slutsatsen går att applicera på flera katastrofer som drabbat Sverige de senaste månaderna. Som skredet på E6:an utanför Stenungsund – det triggades av att olagligt mängder schaktmassor placerats på ett oerhört dumt ställe, men föregicks också av extrem nederbörd som gjorde att markens hållfasthet försämrades.
Kombinationen av klimatkrisen och vår missanpassning är en livsfarlig cocktail, som dessvärre sannolikt kommer att fortsätta orsaka katastrofer de kommande åren och decennierna. Det gör också att problemet behöver hanteras på två fronter parallellt. För det första: snabbt minska utsläpp för att minska riskerna. För det andra: anpassa våra samhällen för att mildra konsekvenserna när extremvädret ändå slår till.
Som amerikanskan Kitty Savage också konstaterade:
– Vi måste planera mycket bättre för konsekvenserna när vi bygger upp Asheville igen.
Läs mer:
De blev vittnen till den svåra stormen – ett oväder som skakar USA-valet
Fler orkaner väntas drabba Europa – ”skäl för oro”
Därför förvärrades den dödliga stormen
