Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det har hänt någonting märkligt i klimatdebatten anno 2025. Från forskningen ljuder larmen om klimatförändringarnas effekter allt högre. Vi ser ut att gå mot det näst hetaste året som någonsin uppmätts, enligt ny data från EU:s klimattjänst Copernicus. Endast 2024 var varmare. 2023 var lika varmt som i år.

Effekterna av upphettningen syns överallt omkring oss. Förra vinterns katastrofala bränder i Kalifornien. Den värsta brandsäsongen som uppmätts i Europa, där en yta mer än dubbelt stor som Sverige har stått i lågor. Jätteorkanen Melissa i höstas, så kraftfull att orkanskalan behöver göras om. De fruktansvärda översvämningarna som pågår just nu i Sydostasien, med tusentals döda och miljontals på flykt.

Majoriteten av världens tropiska korallrev tycks bortom räddning. Amazonas närmar sig kollaps.

Man skulle tro att larmen leder till en kraftig ökning av klimatrapportering i världens medier. Men i så fall tror man fel. Flera globala undersökningar konstaterar i stället motsatsen: medierna har minskat sin klimatbevakning de senaste åren.

Trenden är tydlig även i Sverige. De storsatsningar på klimatfrågan som syntes på alla stora medier för några år sedan har krympt eller försvunnit helt.

Under årets klimatmöte i Brasilien var skaran svenska journalister runt hälften så stor som för ett par år sedan. Reportrar från flera andra länder – Tyskland, Storbritannien, Frankrike – vittnade om en liknande trend på hemmaplan.

Att klimatfrågan inte alltid är högst på agendan är delvis förståeligt. Rysslands invasion av Ukraina, kriget i Gaza, Donald Trumps valseger, säkerhetsläget – allt detta är viktiga frågor att bevaka.

Men att aktivt krympa klimatbevakningen är något helt annat. Det tycks inte heller ske på grund av minskat intresse hos publiken – utan är, enligt Reuters Institute for the Study of Journalism, drivet av medierna själva. Den minskade klimatbevakningen skapar en farlig självförstärkande effekt. Färre rapporter om klimatkrisens svåra effekter ger den falska bilden att klimatförändringarnas effekter har minskat. Intrycket blir att klimatkrisen inte är så allvarlig – precis som högljudda klimatskeptiker som Donald Trump påstår.

Det kan i sin tur leda till att allmänhetens krav på klimatåtgärder minskar. Politiker kan backa på klimatlöften, dessutom utan att det rapporteras särskilt mycket om det.

Just detta bevittnar vi i realtid i EU just nu. De nya klimatmål som unionen på tisdagen enades om är en tydlig ambitionsminskning, där EU inte gör sin beskärda del av Parisavtalet. Men de svenska mediernas bevakning av denna omsvängning är näst intill obefintlig. Även här på DN har vi misslyckats med att skildra det skiftet ordentligt.


Men att blunda för krisens effekter gör dessvärre inte att de försvinner – tvärtom.

Det finns förstås fler aspekter som spelar in i EU:s inbromsning, som att människor har röstat på partier som vill bromsa klimatarbetet – delvis eftersom klimatåtgärderna upplevs drabba individer på olika sätt. Där har politiker en viktig uppgift i att förklara varför exempelvis fossila bränslen behöver bli dyrare och att se till att de som drabbas värst också kompenseras.

Men i stället verkar politiken hellre prata om annat. Allmänheten ser att politiken inte bryr sig längre, vilket kan tolkas som ytterligare belägg för att krisen inte är så allvarlig. Och så kan dansen mot lägre ambitioner fortsätta.

Men att blunda för krisens effekter gör dessvärre inte att de försvinner – tvärtom. I värsta fall bidrar mediernas minskade klimatbevakning till att krisens effekter i stället förstärks.

Det är inte första gången medier sviker sitt uppdrag i klimatfrågan. Åtskilliga studier har visat hur medier under 1900-talets andra hälft lät sig duperas av fossilbolags sofistikerade påverkanskampanjer för att ifrågasätta klimatforskningens slutsatser.

Men det var när klimatkrisens effekter ännu knappt syntes. Att nu, när vi befinner oss mitt i den kris som forskningen då varnade för, än en gång misslyckas med sitt uppdrag är om möjligt ett ännu större svek.

Läs mer:

Peter Alestig: Här är lögnerna i Trumps tal om ”klimatbluffen”

EU har nått uppgörelse om klimatmål

Share.
Exit mobile version