Sagan om Northvolt är slut och nu skrivs texter om vad det betyder för Skellefteå, för den industriella vågen i norr, för Sverige, för politiken och för pensionsspararna.
Det är förstås viktigt, men jag kan inte låta bli att undra: har vi förstått vad Northvolts kollaps i värsta fall kan vara ett tecken på? Och var man sannolikt firar stort just nu?
För nio år sedan befann jag mig där.
I fabriken jag besökte rullade inte särskilt snygga men otroligt billiga elbilar ut i tusental, i veckan. Batterierna tillverkade bolaget själv, det var som batteriproducent bolaget hade sitt ursprung.
Bolaget hette BYD, Build Your Dream – och är i dag världens största elbilsmärke, sedan 2024 större än Tesla i antal sålda elbilar.
Dessutom finns en rad andra kinesiska uppstickare som just nu erövrar världen. Tre av fyra elbilar som säljs globalt är kinesiska. Siffrorna är liknande för batteritillverkningen. Europas stora biltillverkare ligger hopplöst efter.
För några år sedan tänkte beslutsfattarna i Bryssel att det där går att lösa. Europas biltillverkare skulle spurta ikapp inom elektrifieringen. 2017 lanserade EU European Battery Alliance – och Northvolt, grundat 2015, blev flaggskeppet som skulle visa vägen i EU. Pengar östes över satsningen. Efterfrågan fanns där, tajmingen var perfekt.
Problemet? Att tillverka batterier är svårt. Alltför svårt, skulle det visa sig.
Förr sågs kinesiska produkter som billiga kopior av kvalitetsprodukterna i väst. När det gäller batterier, verkar vi inte ens kunna skapa dyrare kopior av kvalitetsprodukterna från öst.
Nu börjar den insikten sjunka in. EU ligger väldigt långt efter rent tekniskt.
Nu börjar Bryssel därför ta till andra knep för att skydda sin bilindustri. Höga strafftullar införs på kinesiska elbilar, officiellt för att kompensera för de omfattande statliga subventionerna i Kina. Samtidigt börjar EU backa från klimatkraven på fordonsindustrin.
Det kan inte beskrivas som något annat än ett kapitalt misslyckande.
Dessvärre är batterier och elbilar inte det enda område där Kinas dominans börjar stå i vägen för EU:s gröna drömmar. Vi ligger långt efter inom flera andra avgörande områden, som brytning och raffinering av kritiska mineraler och tillverkning av solceller. Till och med inom kärnkraften har Kina seglat långt förbi Europa.
Den elektrifiering som EU strävar mot är just nu till mycket stor del ”Made in China”.
Det är ett gigantiskt problem. Hela EU:s framtidsvision bygger på drömmen om ett återindustrialiserat Europa, byggt på grön teknik som skapar jobb och tillväxt i klimatomställningens namn.
Det är heller knappast ett alternativ att skrota elektrifieringen i EU och i stället öka beroendet av fossila bränslen från Ryssland, Saudiarabien och USA.
Därför är Northvolts kollaps ett slag i magen på hela EU. En rad andra mindre europeiska batteriaktörer har det också mycket tufft.
Det är inte ett tecken på att den gröna omställningen är en bubbla – tvärtom väntas efterfrågan på batterier öka med 700 procent till 2035, enligt det internationella energiorganet IEA.
Men det kan vara ett tecken på att EU inte klarar av att göra elektrifieringen ”Made in Europe”. När flaggskeppet inom europeisk batteritillverkning kapsejsar slår det också mot Europas självförtroende i den gröna omställningen.
Det gör i sin tur att EU:s länder riskerar att hålla hårdare fast vid det gamla, bromsa omställningen och hamna än mer efter i utvecklingen. Och Kina kan öka sin dominans än mer.
Det är ett mycket större problem än att Northvolt har gått i konkurs.
Läs mer:
Northvolt försätts i konkurs
Carl Johan von Seth: Drömmen om Northvolt är till slut död
Busch varnar för Kina efter Northvolts konkurs
