Vad har regeringen beslutat?
Regeringen går slutligen vidare med något som signalerades redan i regeringsförklaringen: att Sveriges klimatmål ska stöpas om för att synkroniseras med EU:s. När ekonomiprofessor John Hassler snabbutredde de svenska klimatmålen föreslog han just det, vilket fick miljörörelsen att kalla honom för ”klimatmålens bödel”.
Nu får den parlamentariska miljömålsberedningen i uppdrag att se över målen för att de bättre ska svara mot EU:s klimatkrav, som är något lägre och annorlunda konstruerade. Dessutom ska Klimatpolitiska rådet, som utvärderar klimatpolitiken, få ett bredare uppdrag.
Kommer det leda till sänkta ambitioner i klimatpolitiken?
Frågar man klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är svaret ett rungande nej. Enligt regeringen handlar detta enbart om effektivitet, det finns helt enkelt för många olika klimatmål som är konstruerade på olika sätt. Dessutom är EU:s krav tuffare, med sanktioner om de missas. Om man missar Sveriges mål så missar man dem, som finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckt saken.
Och visst är det utmanande att motivera att Sverige har flera olika mål som reglerar samma utsläpp. Samtidigt finns en oro för att operationen på klimatmålen också gör dem svagare. De svenska målen för år 2030 är tuffare om man tittar på utsläppen just det året. Det har också särskilda krav på inrikes transporter. Det sistnämnda siktar regeringen in sig på att skrota.
Det finns också andra risker med att låsa de svenska klimatmålen till EU:s. Vad händer exempelvis om EU börjar backa från sin klimatpolitik – ska Sverige också följa med bakåt då?
EU-kommissionen har precis skjutit fram beskedet om ett nytt klimatmål till 2040 och EU-parlamentets största partigrupp EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill i princip sätta EU:s klimatpolitik på paus.
Pourmokhtari menade dock att man skulle kunna undvika att Sveriges klimatpolitik dras med om EU:s backar.
Hur slutar detta?
Den stora frågan är egentligen inte hur målen ser ut, utan hur regeringen ska vända trenden med stigande utsläpp. Oavsett hur man vänder och vrider på saken handlar Sveriges nationella klimatpolitik till stor del om utsläpp från transporterna (utsläppen från industrin regleras av EU:s utsläppshandel). Därför är de flesta bedömare – även John Hassler – överens om att det krävs högre bränslepriser för att nå målen.
Men den frågan har regeringen skjutit fram. En annan parallell utredning ska presentera förslag om åtgärder i maj 2026. Räkna med att klimatpolitiken blir en stridsfråga även i nästa valrörelse.
Fakta.Sveriges och EU:s klimatmål
Sveriges klimatmål:
● Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 mot 2010.
● Utsläppen i Sverige, förutom industrin, ska minska med 63 procent till 2030 75 procent till 2040 mot 1990.
● Sveriges utsläpp, inklusive industrin, ska vara netto noll till 2045.
De svenska klimatmålen saknar sanktioner och är enbart punktmål, det spelar alltså ingen roll hur utsläppen ser ut de andra årtalen.
EU:s klimatkrav:
● Utsläppen förutom industrin ska minska med 50 procent till 2030 mot 2005
● Utsläppen inom industrin i hela EU ska minska med 62 procent till 2030 mot 2005 (regleras genom utsläppshandel och saknar nationella mål)
● Upptaget av koldioxid i skog och mark ska öka
EU:s klimatkrav är bindande. Länder som inte klarar kraven får böter, enligt principen ska kosta mer än det hade kostat att klara kraven.
Källa: Naturvårdsverket
