Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

I slutet av 2021 samlades en grupp anställda på Gunvor Group på kontoret i Genève, Schweiz. Gunvor är en för många okänd gigant inom fossila bränslen, det fjärde största företaget globalt sett inom handel med råolja – och med en stark svensk koppling. Bolagets vd och storägare är Torbjörn Törnqvist, en av Sveriges rikaste personer med en förmögenhet på runt 58 miljarder kronor enligt Affärsvärlden.

Vid tiden för mötet i Genève hade Ryssland börjat förbereda den fullskaliga invasionen av Ukraina. Analytikerna på Gunvor såg framför sig att priset på fossilgas skulle skena. Det betydde guldläge – om de kunde hitta flytande fossilgas, LNG, att sälja.

Det gjorde de. Våren 2022, strax efter invasionen av Ukraina, sade de upp ett kontrakt med Pakistan. Fem lastfartyg med LNG som skulle till det fattiga asiatiska landet styrde i stället om kursen till Europa.

Enligt Bloomberg, som skildrat händelserna, gjorde det att Gunvor tjänade flera hundra miljoner dollar mer. Pakistan, å andra sidan, kastades in i en fördjupad ekonomisk kris. Strömavbrott blev regelbundna. Fabriker tvingades stänga. Hundratusentals beräknas ha förlorat jobbet. Fattigdomsnivåerna i landet, som också drabbats hårt av klimatkatastrofer på senare år, skenade.

Nu sker en ny global jakt på den flytande fossilgasen, som återigen skenat i pris på grund Irankriget. Detsamma gäller olja. På flera håll i Asien är situationen återigen akut. I Indien får inte fattiga migrantarbetare längre tag i gas till att laga mat.

Efter krisen 2022–2023 har Pakistan delvis bytt kurs och försöker minska sitt beroende av fossilgas – tack vare en storsatsning på solenergi är landet i dag inte lika sårbart som då.

Men Pakistan har ändå tvingats vidta nya krisåtgärder för att minska användningen av olja och gas, enligt den internationella energibyrån IEA:s löpande sammanställning. Fyra dagars arbetsvecka har införts för offentliganställda. Alla i landet uppmanas att jobba hemifrån om möjligt. Offentliganställda får inte flyga utomlands, skolor och universitet har hemundervisning, hastighetsgränsen på bilvägar har sänkts, kollektivtrafik har tillfälligt blivit gratis.

Totalt har IEA följt åtgärder hos runt 80 länder globalt sett och 44 av dem har vidtagit åtgärder som minskar användningen av fossila bränslen i det akuta skedet. Det handlar om allt från informationskampanjer till rena förbud att tanka – och satsningar på förnybar energi.

Sverige hör till en mycket liten grupp länder som enligt sammanställningen bara har vidtagit en åtgärd för att hantera krisen.

Åtgärden? Att sänka skatten på fossila bränslen.

När IEA på onsdagen höll ett seminarium om hur världens länder hanterar energikrisen, konstaterades att fördelen med sänkt fossilskatt är att det går snabbt. Men nackdelarna är många. Det gynnar inte enbart de sårbara i samhället utan alla samhällsklasser, även de som inte behöver stöd. Det är dyrt – i Sverige lägger regeringen 1,6 miljarder på att sänka skatten på bensin och diesel under fem månader.

Och, för att återknyta till Pakistan: fossila subventioner driver upp användningen av olja och gas i ett läge när det råder global brist. Den bristen kommer att fortsätta under flera månader framöver, även om USA och Iran skulle enas om ett fredsavtal.

I värsta fall kan Sveriges och EU:s fortsatta fossilhunger i det läget leda till att länder med sämre köpkraft – och där det fossila ofta används till livsnödvändigheter som matlagning – blir utan.

Läs mer:

Peter Alestig: Irankriget gör mötet i Colombia till en potentiell revolution

Matlagning över öppen eld – så slår kriget mot världens fattiga

Share.
Exit mobile version