Under torsdagsmorgonen den 6 november satt 17 000 elever från årskurs sex, nio och gymnasiet över hela landet redo. De skulle testa plattformen som är framtagen för digitala nationella prov. Skolverket hade uppmanat så många som möjligt att delta.
En av lärarna var Niklas Trosell som undervisar på Mälarhöjdens skola i Stockholm. Redan när de skulle logga in på plattformen möttes de av problem.
– Vissa elever kunde komma in direkt, men för andra stod det bara och laddade. Några kunde istället inte svara på frågorna. Det var så många olika saker som inte funkade.
Trosell beskriver situationen som stressig och efter ungefär 20 minuter valde han att avbryta testprovet helt.
– Det måste vara en trygg och lugn miljö när vi ska genomföra ett prov. Det känns lite oroligt när det i vår är ett nationellt prov som ska hållas.
Av de 17 000 elever som försökte göra provet lyckades knappt hälften genomföra det. Exakt vad det var som hände vet man inte än, men det verkar ha funnits fel i flera olika delar, säger Maria Westeråker, chef för läroplansavdelningen på Skolverket.
– Det var ju det som var syftet med provet, att hitta saker som inte fungerar, säger Westeråker.
Trots att det bara var ett ”testprov” så finns det en oro hos vissa lärare.
– Med tanke på att det inte fungerar när det testkörs så är det katastrof, säger Anna Maria Nord, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare i Stockholm.
Detta är inte första gången det har varit problem med den digitala plattformen. I våras ställdes de digitala nationella proven in, något som mötte kritik från fackförbund och lärare.
– Det är illa skött och kostar många miljoner, säger Anna Maria Nord efter den senaste händelsen.
Maria Westeråker på Skolverket berättar att vårens problem berodde på en uppdatering som gjordes. I samband med uppdateringen meddelade lärare att de fick se andra elevers uppgifter än sina egna. Då valde Skolverket att stänga ner tjänsten.
Tanken med att digitalisera de nationella proven är att bedömningen ska bli mer rättvis och att administrationen för lärare ska minska, enligt Skolverket. Mellan 2017, då digitaliseringen kom som ett uppdrag från regeringen, och 2025 har 700 miljoner kronor spenderats på projektet.
Fackförbundet Sveriges Lärare är i grunden positiva till digitaliseringen eftersom de ser fördelar med bedömning och arbetsbelastning, berättar Anna Maria Nord. Däremot anser fackförbundet att Skolverket borde öppna upp för att låta lärare vara med och påverka systemet kring digitala nationella prov.
– Det känns inte riktigt rätt faktiskt, vi borde få säga till mer om vilka krav som ska ställas på programmet som köps in, säger Nord.
Skolverket står fast vid tidsplanen för införandet av de digitala nationella proven. Några prov kommer genomföras digitalt senare i höst, berättar Weståker.
– Det här är ju någonting som vi har jobbat jättehårt med, även lärare, elever och rektorer. Vi behöver utvärdera provgenomförandet för att fånga upp vilka åtgärder och förbättringar som behöver vidtas. Det måste ju fungera, säger Maria Westeråker.
Läs mer:
Nya skolhaveriet jämförs med Millennium och Skolplattformen
Ministern vill granska AI-fusket bland gymnasieelever: ”Oacceptabelt”
