Plattformsbarriärer i t-banan kan bli verklighet – trots enorma kostnader

Det varierar något, men i genomsnitt blir knappt 20 personer om året påkörda av tåg i tunnelbanan. Antalet händelser sjönk något under pandemin, men så snart restriktionerna lättade så steg siffrorna igen. Under det här årets första sju månader har redan 16 påkörningar inträffat enligt siffror från Region Stockholms trafikförvaltning.

Tillbuden är alltid allvarliga. Flera av de påkörda dör. Ett fåtal av fallen handlar om att personer råkat trilla ner på spåren. Majoriteten av påkörningarna rör suicidala personer som hoppar framför tågen eller tar sig ner på spårområdet.

Att installera skydd mellan perrong och spår, så kallade plattformsbarriärer, är en oerhört effektiv försäkring mot den här typen av incidenter. På Stockholm City och Stockholm Odenplan finns heltäckande barriärer med dörrar som öppnas när tågen stannat till. Där har inga påkörningar alls inträffat sedan de båda stationerna invigdes 2017.

Diskussionen om barriärer har gått på tomgång i åratal. Nu verkar emellertid något ha hänt. Trafikregionrådet Anton Fendert (MP) berättar att trafikförvaltningen har fått i uppdrag att utreda vilka stationer som skulle kunna bli aktuella för barriärer, vilken typ av tekniska lösningar som i så fall kunde användas och vad detta skulle kosta.

Men vägen dit kantas av en rad tekniska besvärligheter. Ett problem är att plattformarna på de befintliga stationerna är något krökta.

– En annan utmaning är att vi har två olika typer av tunnelbanetåg, det gör att dörrparen finns på olika platser, säger Anton Fendert samtidigt som han framhåller att det finns betydande vinster med barriärer.

– Dels är det en fråga om trygghet ur ett trängselperspektiv. Folk känner sig otrygga på plattformar där det är mycket trängsel, som på T-centralen till exempel. Dels har vi stationer där vi vet att det görs många suicidförsök.

När det nu byggs nya stationer i tunnelbanan för första gången sedan tidigt 1990-tal så uppstår ett gyllene tillfälle att installera barriärer redan från början.

– Vi tittar särskilt på det när det gäller gula linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö där det ska bli förarlösa tåg. Där finns konkreta förslag på lösningar. Förvaltningen för nya tunnelbanan har utrett det och jämfört med andra system som i Köpenhamn och Elizabeth Line i London. I stort sett alla nya system som byggs innefattar plattformsbarriärer, säger Anton Fendert.

Den gula linjen ska husera sex stationer. Enligt utredningen skulle det kosta 350 miljoner kronor att bygga plattformsbarriärer på samtliga av dessa. Men då ska det nämnas att plattformarna blir raka och dessutom kortare än på de andra stationerna i tunnelbanenätet. Kostnaden för att bygga barriärer på befintliga stationer blir därför sannolikt en helt annan.

De 18 nya tunnelbanestationer som nu byggs i Stockholm har i viss mån förberetts för barriärer. Anton Fendert förklarar att den tunga av plattformen som sträcker sig ut över spårområdet, och där personer som råkar hamna på spåren kan trycka sig inunder för att skydda sig från tågen, har förstärkts för att kunna hålla för eventuella barriärer.

Redan 2012 kungjorde den styrande alliansen i dåvarande landstinget att man skulle ”se över möjligheten” att bygga plattformsbarriärer. 2015 genomfördes ett konkret försök vid Åkeshovs station 2015. Det slutade med ett lågmält fiasko.

– Tyvärr lärde man sig inte så mycket av det. Försöket var för begränsat, säger Anton Fendert.

2021 blev ett planerat försök på Bagarmossens station avblåst på grund av pandemin.

Plattformsbarriärer finns i flera storstäder. Varför går det så långsamt just i Stockholm?

– Det beror nog på att vi har ett gammalt tunnelbanesystem. Det finns exempelvis inga barriärer i de äldre delarna av Londons tunnelbana. Min förhoppning är att vi nu ska kunna göra rätt redan från början på gula linjen, säger Anton Fendert och betonar att det skydd som barriärerna utgör mot suicidförsök är särskilt viktigt.

– Vi vet att det är i snitt tio suicidförsök per år i Stockholms tunnelbana. Det finns så klart en samhällsekonomisk aspekt, men här finns också ett enormt personligt lidande som vi måste göra vad vi kan för att undvika.

Han nämner att de försök som gjorts med att via AI-teknik upptäcka personer som gör suicidförsök har varit framgångsrika. Enligt siffror från SL:s trygghetscentral har man hittills lyckats förhindra 32 suicidförsök.

– Det handlar inte bara om suicidförsök, även berusade personer som riskerar att hamna på spåren har hejdats. Det verkar fungera väldigt bra.

Samtidigt betonar Anton Fendert att han verkligen vill se plattformsbarriärer i tunnelbanan.

– Absolut, säger Anton Fendert och påpekar att han inte vill tala i termer av vad ett människoliv kostar.

– Vad det kostar är ett enormt lidande och då måste vi göra vad vi kan för att minimera riskerna.

Läs mer:

Världspremiärtur i Stockholms nya tunnelbana

Så blir gula linjen i Stockholms tunnelbana

18 nya stationer för 54 miljarder – så kommer den nya tunnelbanan att se ut