Det kan börja med ett hej på ett internetforum och utvecklar sig snart till en djupare relation. På ena sidan skärmen en pojke, på andra sidan en bedragare som utger sig för att vara någon i ungefär samma ålder som är intresserad. Konversationen sker ofta på engelska. Förövaren skickar sexuella bilder på den person de utger sig för att vara. Som följd uppmanas pojken att skicka liknande bilder tillbaka, och tack vare det förtroende som byggts upp känns det inte särskilt riskfyllt.
Men sedan vänder bedragaren dessa bilder mot pojken och hotar att sprida dem om han inte betalar. Det kan handla om betalningar i form av presentkort, via diverse betalningstjänster eller som kryptovaluta.
Om pojkarna betalar följer ofta nya krav. Summorna uppgår snart i tusentals kronor. Klarar de inte av att betala sprids bilderna.
Metoden att sexuellt utpressa barn i syfte att få pengar dök upp som fenomen för några år sedan och har ökat det senaste året. Enligt barnrättsorganisationen Ecpat, som arbetar mot sexuell exploatering av barn, är särskilt pojkar utsatta när förövarna har ekonomiska motiv. De tar varje vecka emot flera samtal från barn som delar nästintill identiska berättelser. Det är den vanligaste typen av brott som inringande pojkar berättar om.
– Barnen hör ofta av sig till oss när de är mitt i det, när de fick ett hot för några minuter sedan. De kan få flera hot under tiden vi pratar, säger Lina Hasselberg som jobbar som rådgivare på Ecpats stödlinje.
Det finns ofta mycket skuld och skam bland offren, som tycker att det är deras eget fel att de skickat bilderna. Därför är de flesta som kontaktar stödlinjen anonyma.
Men det gör också att få polisanmäler, för då hävs anonymiteten.
– Vi brukar tipsa om att blockera kontot, inte betala och sedan göra en polisanmälan. Men få går vidare med anmälan, säger Lina Hasselberg.
Ecpat kan även hjälpa till att ta bort bilder som sprids på nätet. Organisationen ingår i ett globalt projekt där bilder och filmer som bekräftats som övergreppsmaterial på barn tas ned.
Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare vid avdelningen för it-relaterade sexualbrott mot barn vid Nationella operativa avdelningen, säger att spåren ofta härleds till internationella bedrägeriligor.
– Förövarna söker upp sårbara personer, barn, eftersom de är nyfikna till naturen, säger Louise Åhlén.
Polisen samarbetar med det europeiska polisorganet Europol för att bekämpa denna typ av brott. Det handlar om att identifiera trender och fenomen för att kunna arbeta brottsförebyggande. På ett nationellt plan arbetar myndigheten med att informera skolor och ungdomar vad man ska tänka på och hur man ska gå till väga om man utsätts.
Louise Åhlén säger att det är svårt att se varningssignaler när man byggt en relation med personen som uppger sig sitta bakom skärmen. Hon uppmanar barn och unga att tänka efter innan de skickar en sexuell bild och vara uppmärksam på vad som syns på bilden för att minimera risken att kunna identifieras.
– Så snart du skickat en bild förlorar du kontroll över den, säger Louise Åhlén.
Hon betonar även att det aldrig är den utsattes fel och önskar att fler vågar berätta om sina upplevelser och polisanmäla brottet. Hon tror att det finns en osäkerhet bland offren kring vad som faktiskt är brottsligt och hur den utsatte ska hantera situationen efteråt.
– Vi ser ofta när vi pratar med barn att de inte vet var gränserna går, vad man får skicka. Och det finns en omedvetenhet kring vad man ska göra efteråt. Kan man ringa 112? Måste man betala? Kan man blockera personen på sociala medier?
Även Lina Hasselberg på Ecpat hoppas att fler vågar öppna upp, och har även en uppmaning till vuxna.
– Prata med era barn om sådana här saker och bygg en tillit som gör att barnen vågar berätta om något händer. Det är viktigt att inte bli arg och att avlasta från skam och skuld.
