Både Europol och Interpol, två stora internationella polisorganisationer, har utfärdat efterlysningar av misstänkta svenskar.
Totalt rör det sig om närmare 600 misstänkta brottslingar som är märkta med Interpols röda notis eller har fått en EAW, en europeisk arresteringsorder, på sig.
– Det är alla möjliga typer av brott. Allt från finansiella brott till egenmäktighet med barn, säger Håkan Wall, chef på Internationella enheten på polisens Nationella operativa avdelning, Noa.
Gängkriminella utgör i dag ungefär en sjättedel av de efterlysta svenskarna.
– Mellan 100 och 150 finns i en gängkontext, säger Håkan Wall.
För att polisen ska kunna utfärda en internationell efterlysning krävs att en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och häktad i sin utevaro.
– Det är ganska mycket utredningsjobb innan man kommer upp till en sådan misstankegrad och kan gå till en domstol för att pröva häktningsfrågan, säger Håkan Wall.
Det innebär att antalet misstänkta brottslingar som befinner sig utomlands är betydligt fler än de 600 som har en arresteringsorder på sig. Inom Norden räcker det att en åklagare fattat beslut om att anhålla någon för att den personen ska kunna efterlysas.
Europol och Interpols varningssystem fungerar i regel likadant. Inom Interpols system kan polisen dock använda det som kallas för ”diffusion” vilket innebär att man kan välja i vilka länder den röda notisen är synlig. Det beror bland annat på att man vill kunna undvika länder där det kan bli problematiskt att vara frihetsberövad.
– Ofta riktar notisen till ett område där personen kan finnas, säger Håkan Wall.
Bland de efterlysta svenskarna finns flera tungt kriminella som gängledaren Rawa Majid. Han är misstänkt för en rad grova brott som anstiftan till mord och narkotikabrott.
Av de som Interpol har offentliggjort finns också en 33 årig man misstänkt för ett snart tolv år gammalt mord i Vallentuna utanför Stockholm. 33-åringen, som då hade kopplingar till nazistiska NMR, har hållit sig gömd sedan dess.
Minst en efterlyst svensk hittas varje vecka, enligt Håkan Wall.
Det innebär dock inte att alla utlämnas till Sverige. Om man har medborgarskap i det landet där man grips, då har man i regel ett mycket starkt skydd i mot utlämning i den nationella lagstiftningen.
– Det är inget konstigt egentligen. Vi i Sverige lämnar inte heller ut svenska medborgare till tredje länder utan en väldigt noggrann prövning, säger Wall.
