Förra året drog ett gängvåld som saknar motstycke genom Sverige. Antalet gängrelaterade mord, mordförsök och sprängningar tangerade nästan det mörka rekordåret 2022. Våldsvågen kulminerade i vad som har kallats för svarta september, då 12 personer miste livet.
Men framför allt bröt nätverkskriminella mot gamla, oskrivna regler och plötsligt var gängmedlemmars släktingar och närstående legitima mål. Flera personer som helt saknar koppling till den kriminella världen dödades.
Totalt dödades 53 personer i skjutningar förra året. Hittills i år ser det ut som att antalet dödsskjutningar kommer att minska, men de siffrorna ger inte rättvisande bild av gängkonflikterna i Sverige, enligt poliser som DN talat med.
Sedan årsskiftet har polisen gjort 80 ingripanden som med stor sannolikhet har hindrat gängrelaterade mord eller sprängdåd från att utföras, enligt uppgifter som Polismyndigheten har tagit fram för DN:s räkning.
Bara under sommaren räknar polisen med att ett 20-tal mord eller sprängningar har förhindrats.
Fredrik Bratt är nationell kommenderingschef för den särskilda händelsen Frigg, polisens satsning mot det gängrelaterade våldet. Han säger till DN att gängkonflikterna har fortsatt med ominskad intensitet.
– Vi koordinerar det här nationellt på ett helt annat sätt än tidigare. Vi ligger närmare och gör fler gripanden innan det blir ett mord eller en sprängning, säger han.
Dessutom uppger polisen för DN att i de 80 förhindrande ingripanden som har gjorts hittills i år finns ett 40-tal personer som är yngre än 18 år gamla.
– Det finns väldigt många exempel på att vi får tag i ungdomar som har rymt från Sis-hem eller olika typer av boenden, säger Fredrik Bratt.
Ledande gestalter i kriminella nätverk gömmer sig ofta utomlands, inte sällan i länder med vilka Sverige inte har avtal om utlämnande av brottslingar. Från distans styr de brottslig verksamhet i Sverige och beställer mord via ombud.
Många gånger finns det flera lager av medbrottslingar, vilket gör det svårt för polisen att komma åt beställarna.
– Den här brottsligheten rör sig. Man ändrar modus. Vi har fått mycket nya verktyg, de har varit delvis framgångsrika, men utvecklingen går väldigt snabbt, säger Fredrik Bratt.
– Det tydligaste exemplet är den outsinliga tillgången på väldigt unga gärningsmän som tycker att det är en rimlig karriär att bli mördare. Det är en av de största faktorerna som gör att våldet fortsätter, fortsätter han.
Flest gängrelaterade våldsdåd har utförts i Stockholmsområdet. Här utspelade sig förra året ett regelrätt gängkrig där det kriminella nätverket Foxtrot stod i centrum.
Den som leder Frigg i polisregion Stockholm är Tobias Lövström. Han instämmer i den bild som Fredrik Bratt ger av en ström av unga som är villiga att utföra mord mot betalning.
– Bara den senaste veckan så har vi här i Stockholm haft fem ärenden där vi i princip vet att det hade skett ett mord om inte vi hade inte lyckats få stopp på det. Fem väldigt tydliga ärenden där det handlar om att vi får tag i individer med vapen och en öppen telefon där det står vad de ska göra, vart de ska åka och så vidare.
Även om antalet gängrelaterade mord ser ut att minska i år jämfört med förra året, menar han att risken för våld är lika hög som då.
– Tungt kriminella som är kopplade till ett nätverk är snabba på att groma unga. Sedan så ger man uppdrag, sätter telefoner i händer på dem och säger ”in på den här chatten och kolla”. Likväl finns det unga personer som söker efter den här typen av uppdrag för att antingen skaffa sig pengar eller för att skaffa sig anseende, säger Tobias Lövström.
Kartan över den svenska gängmiljön är komplex och i ständig förändring, men såväl Tobias Lövström som Fredrik Bratt menar att Foxtrotnätverket fortfarande är en starkt drivande kraft bakom gängvåldet.
– Den grundläggande konflikten finns kvar och där har många andra nätverk och individer valt sida. Sen finns det andra konfliktaktörer också i bakgrunden, men den konflikten är fortfarande den mest centrala, säger Tobias Lövström.
