I fjol avslöjade DN omfattande läckor från Polismyndigheten. Att hemlig information lämnades ut till gängkriminella och att kriminella planterade studenter på polisutbildningen.
Avslöjandet ”Polisläckorna” väckte stor uppmärksamhet och rikspolischef Petra Lundh påtalade för regeringen att hon ville öka bakgrundskontrollerna av alla som söker sig till polisen.
I stället blev det tvärtom.
I slutet av mars i år panikstoppades alla slagningar för bakgrundskontroller helt och hållet, har DN rapporterat. Till exempel i det känsliga misstankeregistret och brottsregistret.
Orsaken var att polisen hade upptäckt att kontrollerna, som pågått i flera år, kan vara olagliga. Ett massmejl skickades ut internt:
”Det råder stor osäkerhet gällande vilka slagningar som får göras avseende personalsäkerhet.”
Rubriken löd: ”Inga slagningar, alla slagningar stoppas”.
Detta innebär att högarna med nya poliser, civilanställda och polisstudenter som har identifierats som säkerhetsrisker, men inte får utredas vidare, nu växer.
– Med ett pennstreck har man lagt allt säkerhetsarbete inom svensk polis åt sidan. Bara hos oss har vi över hundra ärenden och det stiger dag för dag. Samtidigt är vi fullständigt bakbundna, säger Robert Falk, säkerhetshandläggare i polisregion Väst som är en av sju polisregioner.
Vilka risker kan det medföra?
– Det finns inte längre någon som står emot infiltratörer och insiders. Tillhör du ett kriminellt nätverk eller främmande makt är det fritt fram ta sig in i Polismyndigheten. Så illa menar vi att det är.
Nu har Robert Falk och hans kolleger på säkerhetsavdelningen i polisregion Väst slagit larm till rikspolischef Petra Lundh i ett brev, som inleds med att det är ett försök att ”beskriva hur allvarlig situationen är.”
I brevet står att säkerhetsavdelningen de senaste åren har lyckats stoppa både personer och organisationer kopplade till främmande makt och familjebaserade kriminella nätverk från att ta sig in i polisen.
Brevskrivarna påminner om att Petra Lundh har lovat att de skulle få ännu effektivare verktyg för att vässa arbetet mot infiltrationsförsök och insiders:
”Att vi skulle vägras tillgång till nödvändiga polisiära system kom därför som en stor överraskning. System som historiskt varit avgörande för att kunna bedöma eventuella säkerhetsrisker är inte längre tillgängliga. Vi är bildligt talat blinda.”
Enligt Robert Falk är det inte bara kontrollerna i polisiära system som har stoppats. Säkerhetshandläggarna får inte ens längre använda polisens verktyg som söker i öppna källor.
– Vi har uppmanats att googla fram uppgifter, och att vara konstruktiva. Vad det innebär konkret har vi inte fått svar på, säger Robert Falk.
Vid en så kallad säkerhetsprövning kontrolleras om en polisanställd eller polisstudent är lojal och pålitlig och inte har sårbarheter som kriminella kan utnyttja, till exempel skulder. En säkerhetsprövning ska ske både när en person är ny på jobbet eller polisutbildningen, och sedan löpande. Det är Säkerhetspolisen som ska göra registerslagningarna.
Räcker inte de kontroller som Säpo gör?
– Nej. Säpo kollar det mest uppenbara men de gör inte de prövningar som vi gör, och de går inte vidare på samma sätt, säger Robert Falk.
Ett annat arbete som också har stoppats är samarbetet mellan säkerhetshandläggarna och polisens underrättelseenhet.
– De har särskilda datasystem som ingen annan ska ha tillgång till. Vi hade ett projekt där en av deras medarbetare knöts till oss för att samverka, men det drogs tillbaka, säger Robert Falk.
I brevet till rikspolischefen varnas för långsiktiga konsekvenser:
”Vi befinner oss nu i ett läge där vi inte kan kontrollera vare sig aspirantkullar eller sökande till Polismyndigheten, vilket innebär en allvarlig säkerhetsrisk och något som myndigheten sannolikt kommer att få lida av under flera år.”
Brevet avslutas med en vädjan till Petra Lundh att inse allvaret i situationen och att hon ska göra ”allt i sin makt”.
DN har frågat Polismyndigheten varför man inte har vetat vad som gäller kring registerslagningarna, varför det upptäcktes först i år och om myndigheten delar oron för att stoppet kan leda till allvarliga konsekvenser.
Polisens presstjänst skickar ett skriftligt svar om att det som brevet tar upp, hanteras av säkerhetsavdelningen och rättsavdelningen. Polismyndigheten ser över om man behöver göra en hemställan, ett förslag, om att ändra lagen för att få ett bättre verksamhetsskydd. Och avdelningen för Särskilda utredningar, SU, utreder vad som har skett kring de nu stoppade slagningarna.
”Eftersom utredningen pågår kan vi från Polismyndighetens sida inte svara på fler frågor kring själva ärendet”, skriver presstjänsten.
Läs mer:
Polisens slagningar stoppas akut – kan bryta mot lagen
Polisens säkerhetssamtal: ”Kan vi lita på dig?”
DN granskar: Polisläckorna
