USA:s president Donald Trump, vicepresidenten JD Vance och Kristi Noem, minister för inrikes säkerhet, hävdade alla mycket snabbt efter att en ICE-agent från migrationspolisen skjutit ihjäl Renee Nicole Good att det gjordes i självförsvar – för att kvinnan försökte köra på agenten ”och hans och hans kollegers liv var i fara”.

Noem kallade det för ”inhemsk terrorism”.

Andra som sett filmen från händelsen har en kraftigt avvikande åsikt och hävdar att det var mycket onödig våldsanvändning och snudd på mord. Att Good inte försökte köra på ICE-agenten och att man ser hur mannen flyttar på sig och har gått fri från bilen när han skjuter.

Det första skottet tar i nederkanten på ena sidan av vindrutan. Nästa två skott skjuts på mycket nära håll genom förarens öppna sidoruta, när bilen passerar förbi.

Enligt Kristi Noem träffades agenten av fordonet och kördes till sjukhus, för att sedan återhämta sig med sin familj. Men filmen visar hur han till synes opåverkad maskerar sig efter skotten och obehindrat följer efter bilen.

Noem hävdar också att mannen ”agerade som han tränats att göra”, även det ett uttalande som ifrågasatts av experter. Det är nämligen verkningslöst att försöka rädda sig genom att skjuta mot en bil som kommer emot en – det går ju inte att stoppa den. Om du inte flyttar på dig blir du träffad i alla fall.

Det är vad svenska poliser får lära sig, förklarar polisläraren Magnus Ander, utbildare i bland annat polisiär konflikthantering.

– I princip har svenska poliser laglig rätt att skjuta mot bilar om man utsätts för risk för svår skada eller död. Sedan finns det kraftiga begränsningar om att inte skjuta mot fordon i rörelse, eller från fordon i rörelse.

Enligt Ander handlar det om vad man vill uppnå för mål. Svenska poliser tränas i att flytta på sig ur bilens väg, eftersom man ändå inte får önskad effekt genom att skjuta mot föraren i ett annalkande fordon, och det är förenat med mycket stora risker.

– Sedan kan det ju hända att man skjuter i panik för att man känner att ”nu dör jag”, säger Magnus Ander.

En anledning att skjuta skulle vara att förhindra att föraren flyr.

– Men om syftet är att gripa föraren kan man ju inte skjuta med flera skott i bröstet, då har man ju misslyckats och föraren dör.

Effekten av att skjuta föraren blir att fordonet fortsätter framåt okontrollerat och kan orsaka stor oavsiktlig skada. I fallet i Minneapolis fortsatte bilen ett 50-tal meter bort tills den krockade först med en parkerad bil och sedan en stolpe.

Magnus Anders bedömning efter att ha sett två filmvinklar är att det ser ut, i den film som tagits uppifrån, som om bilens front är i viss kontakt med ICE-agenten.

– Det kanske innebär att det räknas som ett angrepp med ett dödligt vapen enligt amerikansk lag, och att det ger dem rätt att agera på det där sättet. Det vet inte jag.

Ander instämmer dock i att det inte ser ut som om kvinnan försöker köra på mannen, utan att hon försöker komma därifrån.

– Jag kan inte recensera det här mer än ur ett mänskligt perspektiv. Det känns som att det hade varit väldigt lätt för agenten att kliva åt sidan, och så var det klart. Nu blev det en tragedi. Med svensk lagstiftning skulle det där som händer vara väldigt svårt att motivera, säger Magnus Ander.

I en genomgång bildruta för bildruta av filmen som Washington Post gjort, konstaterar man att två av skotten kommer från sidan, när bilen är på väg förbi ICE-agenten.

Enligt tidningen går det inte att se på den filmen om bilen är i kontakt med mannen, men man konstaterar att han efteråt rör sig obehindrat i över en minut. Detta ställs mot Noems beskrivning av förloppet, och Donald Trumps uttalande om att ”det är svårt att fatta att han är vid liv”.

FBI och Minnesotas kriminalpolis utreder skjutningen.

Läs mer:
37-åriga Renee Nicole Good sköts till döds av ICE

Share.
Exit mobile version