”Nu har vi honom.”
Så skrev statsminister Ulf Kristersson i en kommentar till TT efter att gängledaren Mikael ”Greken” Tenezos greps i Mexiko i förra veckan efter att ha varit internationellt efterlyst i mer än ett år.
Frågan är om ”vi hade haft honom” om det inte vore för det speciella samarbetet mellan svensk och utländsk polis?
– Det kan vara både lätt och annorlunda, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector.
– Vi har svenska kriminella över hela världen, men det är högre densitet i framför allt Irak, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Dubai, och Marocko. I de här länderna är relationer, tillit och förtroende väldigt betydelsefullt och det är inget som kommer av sig självt. Det måste byggas upp under lång tid.
Ett sätt att bygga den typen av relationer kan vara genom tjänster och gentjänster.
– Vi rör oss naturligtvis inom lagstiftningen. Om vi vill att de ska prioritera svenska kriminella kan en motprestation vara att svensk polis lär dem något. Vi kan erbjuda till exempel utbildning i forensik eller it, säger Hector.
I onsdagskväll utelämnades en – som pekas ut som en nyckelperson i Foxtrot – till svensk polis från Irak. Mannen greps i Irak 2023 och är misstänkt för flera grova våldsbrott. Enligt polisen har mer än 200 svenskar gripits utomlands i år, ett 30-tal av dem anses ha stor inverkan på kriminaliteten i Sverige.
Ett antal av de gripna har uppehållit sig i Spanien.
– Vi har det europeiska samarbetet Europol som gör det lättare att arbeta, men vi har också ett bilateralt direkt arbete med Spanien.
Det spanska inrikesdepartementet skriver i ett mejl till TT att arbetet med svensk polis fungerar bra:
”Spanien deltar med Sverige i en koalition av länder i kampen mot organiserad brottslighet. Syftet är att stärka samarbetet i kampen mot allvarlig brottslighet och narkotikahandel”.
Fenomenet med svenska kriminella som sitter utomlands och begår eller beställer brott går att stoppa enligt Stefan Hector. Först och främst måste svensk polis ha ett etablerat samarbete med polis i det aktuella landet.
– En annan dimension är kriminellas möjlighet att kommunicera krypterat. Företag som tillhandahåller sådana appar är inte skyldiga att delge information till brottsförebyggande myndigheter. För att kunna bekämpa brott behöver vi få informationsdata, säger han.
