I slutet av juli tvingades samtliga tåg mellan Sundsvall och Örnsköldsvik att ställas in. Anledningen var att Trafikverket upptäckt ett allvarligt säkerhetsfel i en programvara för signalsystemet ERTMS. Trafikverket beräknade att det skulle ta sex veckor att åtgärda felet.
Nu riktar politiker i norra Sverige kritik mot både Trafikverket och regeringen. Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S) skriver i ett inlägg på sociala medier:
”Det tågstrul som nu drabbar Umeå och norra Sverige fogar sig till raden av misslyckanden från Trafikverket. Misslyckanden som i alltför hög grad drabbar medborgare, företag och industrier i norra Sverige. Men i förlängningen också hela Sveriges tillväxt och hållbara utveckling”.
När DN får tag på Hans Lindberg räknar han upp en lång lista över stora infrastrukturprojekt runtom Umeå som blivit kraftigt försenade och där Trafikverket haft huvudansvaret. Bland annat nämner han bygget av den nya järnvägen Norrbotniabanan där de första 12 kilometerna ännu inte är färdiga.
– Läget är kaotiskt, säger han och fortsätter:
– Vi har byggt en godsterminal för ett par hundra miljoner. Trafikverket hade ju lovat att järnvägen skulle vara klar inom en viss tid. Nu är den försenad med två och ett halvt år. Det illustrerar att Trafikverket i dag inte har kompetens att kunna projektleda infrastrukturen i Sverige.
Han kommer nu att skicka en skrivelse till Trafikverket och regeringen.
– Jag kräver att regeringen vidtar åtgärder och tillskjuter Trafikverket resurser. Ska vi få ut våra råvaror så att Sverige AB kan tjäna pengar, måste infrastrukturen fungera. Det gör den inte i dag.
30 mil söderut, i Sundsvall, har den socialdemokratiske riksdagsledamoten Peder Björk fått nog av tågstrul på grund av det nya signalsystemet.
– Vi har utsatts för att bli någon form av försökskaniner längs Botniabanan och Ådalsbanan för införandet av det här nya signalsystemet. Det har under lång tid lett till väldigt många inställda tåg och stora förseningar, säger han.
Han menar att notan för alla strul med signalsystemet hamnar hos skattebetalarna i norra Sverige. Bland annat när Norrtåg, som ägs av de fyra nordligaste regionerna, tappar intäkter när de tvingats ställa in tåg, ta in ersättningsbussar och extra personal.
Peder Björk har ställt en skriftlig fråga till Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD). Han vill ha svar på om ministern kommer att kompensera de fyra nordligaste regionerna för sommarens teknikstrul. Något som Sundsvalls Tidning var först med att skriva om.
– I grunden är det bra att vi får på plats en ny teknik i Sverige. På sikt innebär det att vi får en bättre fungerande tågtrafik i hela landet. Men det är inte rimligt att vi i norra Sverige ska utsättas för alla de här testerna och dessutom få leva med konsekvenserna.
Till DN svarar infrastrukturministern via mejl att tågbolag som drabbas ekonomiskt ”kan få ersättning för ekonomisk skada från Trafikverket”. Han säger även att Trafikverket jobbar intensivt med att lösa teknikstrulet och att myndigheten ”tillsammans med sina leverantörer ser över sina rutiner för att minska risken för att liknande saker händer i framtiden”.
På frågan om hur ministern ser på kritiken mot att Trafikverket inte klarar sitt uppdrag, väljer Andreas Carlsson inte att svara. Istället säger han att Sverige har en stor underhållsskuld och att regeringen avser att ”prioritera underhåll men också investera i ny infrastruktur där det behövs”.
På Trafikverket är Catherine Kotake tillförordnad biträdande chef på avdelningen för planering. Hon förstår att resenärer tycker att det är besvärligt när det uppstår signalfel.
– Vi behöver införa det här nya signalsystemet för vi har mycket problem med det som i dag finns på den statliga järnvägen och är över 80 år gammalt. På alla nya banor införs det nya signalsystemet och det är ju i norra Sverige vi har byggt ny järnväg de senaste åren, säger hon.
Vad tänker du om kritiken från Umeås kommunalråd?
– Generellt skulle jag säga att vi har kompetens att bygga infrastruktur och hålla uppe den statliga infrastrukturen i Sverige. Och det är ingen skillnad på hur vi jobbar i norra Sverige mot hur vi jobbar i resten av landet, svarar Catherine Kotake och tillägger:
– Stora projekt som Norrbotniabanan till exempel har väldigt långa tidsperspektiv där det kan hända saker längs vägen. Men vi har hela tiden en god dialog med de kommuner och regioner som vi jobbar i.
