En man tågar fram till valstugan. Han verkar först vilja diskutera politik, men humöret växlar tvärt över i vrede. Mannen kallar henne bland annat för fet och ful, en äcklig fascisthora som ska slaktas som en kossa. Han går sin väg men återvänder snart.

– Då har han en yoghurtförpackning i handen, som jag ber honom ställa undan. Han säger att han ska hälla yoghurt över mig så att folk slipper se hur äcklig jag är.

Det var under EU-valrörelsen för två år sedan som Therez Almerfors (M), oppositionsråd i Uppsala, dödshotades på Stora torget. Mannen dömdes senare för olaga hot.

– Viktigast för mig är att visa att det faktiskt går att få en fällande dom, säger hon.

En tid efter hotet, när den akuta stressen lagt sig, upptäckte hon att gärningsmannen genom sina ord hade kommit åt hennes självbild.

– Det sätter sig så mycket hårdare än många tror när någon är så aggressiv mot den jag är, mot min kropp, och det inte handlar om min politik. Vet du! Jag gick längs gågatan och såg mig själv speglas i skyltfönstren, och tänkte: Nej men Gud, ser folk mig på det sättet som han gjorde? Det är ju alldeles fruktansvärt, säger hon.

Therez Almerfors fortsatte i politiken. Hon kampanjar som vanligt inför valet, medveten om att exponeringen kan öka risken att utsättas för brott.

– Jag kan ändå känna att jag är med i något mycket större, det handlar om att försvara demokratin, säger hon.

Men hon oroar sig för återväxten: Hur ska unga våga engagera sig?

– Vi måste hjälpas åt och stötta varandra över partigränserna, det här berör alla, säger hon.

Bara 14 procent av dem som anser sig utsatta för trakasserier eller hot polisanmäler, enligt Brottsförebyggande rådet. 17 procent om man räknar in våld, skadegörelse och stöld. Tvivel på om en anmälan leder någonvart är ett vanligt skäl.

– Därför kan man diskutera om det här bör prioriteras högre. Politiskt motiverade brott kan ge allvarliga följder för demokratin, säger Fanny Holm, juridikforskare vid Umeå universitet.

Hon deltar i ett forskningsprojekt om skydd och säkerhet, och har samlat in cirka 3 000 polisanmälningar för åren 2020–2022. Från dessa har hon sorterat ut en knapp sjättedel, där hon ser en tydlig koppling till ett politiskt uppdrag.

– Bland anmälningarna från valåret 2022 var det rätt många händelser vid valstugor.

2,6 procent av fallen som hon sorterat ut har lett till fällande dom, uppger hon.

Pulsen skenar i bröstet. Hon står i mataffären med sin yngsta dotter när en okänd man närmar sig med snabba steg. Det inre larmsystemet blinkar och tjuter.

– Jag är helt säker på att han ska attackera mig, tankarna far runt i huvudet.

Mannen stannar upp framför henne. Hon vill bara fly.

– Han vet inte ens vem jag är, och frågar om jag vet var mjölken finns.

Stresspåslaget drabbade Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) när hon var ordförande för barn- och utbildningsnämnden, tillika Norrbottens mest synliga politiker. Det är snart tio år sedan. Hon stod bakom ett förslag om att stänga förskolor och skolor.

– Jag frontade alltihop, säger hon.

Carina Sammeli höll möten i bostadsområdena. Kritiken från berörda var väntad. Men hon var oförberedd på eskaleringen. Partikamrater avrådde henne från att läsa i sociala medier. Sakfråga och person smälte samman, enligt en slags vredens logik.

– De tycker att förslaget är dåligt. Jag står bakom förslaget, alltså är jag dålig. Om jag inte kan förstå varför förslaget är dåligt så måste jag vara en idiot. Och eftersom jag dessutom själv är förälder borde jag förstå att det är fel att stänga skolor. Därför måste jag också vara en dålig förälder. En sådan som jag borde inte få ha barn, säger hon.

När hon i sällskap av en rektor gick genom korridoren på en skola i området där hon själv har barn i skolåldern, tågade en kvinna fram.

– Hon spottade på mina fötter… på skorna.

Carina Sammeli pratar om en förskjutning av gränser.

– Att folk pratar om mig på stan när jag går förbi är inte olagligt, men det är en trappa. I nästa steg tycker någon att det är okej att spotta på mig. Innan det börjar hända olagliga saker har den som står mitt i det mått dåligt ganska länge, säger hon.

Vilka är riskerna?

– Om folk inte vill vara förtroendevalda kan vi inte ha en demokrati.

Debatter kring skolor och sjukhus kan växla över i hat mot enskilda, med långvariga följder för de drabbades hälsa, enligt Sandra Håkansson, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Men det behöver inte vara sakfrågor som triggar förövaren.

– Det finns dem som blir fixerade vid att trakassera en viss politiker på grund av till exempel kön eller invandrarbakgrund, säger hon.

Brutaliseringen av samtalsklimatet sker i sociala medier.

– Aggressivitet premieras, inläggen får stor spridning och det blir en normalisering, säger Sandra Håkansson.

De som ger sig på kvinnor uttrycker ofta sexism, med angrepp på utseende eller hot om sexuellt våld. När män står i skottlinjen är hatbudskapen i högre grad knutna till politiska sakfrågor.

Riksdagsledamöter är mer utsatta än lokalpolitiker. Men otryggheten kan vara större ute i landet. I en liten kommun riskerar den drabbade att möta förövaren i matbutiken.

– Många kommuner och regioner är inte så bra rustade för att stötta politiker och ta hand om deras säkerhet, medan riksdagsskyddet är ganska välutvecklat.

Fakta.Så ser hatet ut

• Var fjärde förtroendevald uppger att de utsatts för hot eller trakasserier under år 2024.

• Ett vanligt skäl som anges till att avstå från polisanmälan är att man inte tror att det kommer att leda till något.

• Förövarens motiv bakom angrepp mot kvinnor är, i högre grad än när män drabbas, att få dem att lämna uppdrag. När män utsätts är motivet oftare att påverka beslut, förödmjuka eller förolämpa.

• Hat och hot mot kvinnor innehåller oftare angrepp av sexuell karaktär. De utsätts i fler fall än män från andra förtroendevalda.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2025, Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer:

Lokalpolitiker utan skydd: ”Ska inte behöva tåla trakasserier”

Share.
Exit mobile version