Förra våren uppstod en internationell strid om den akademiska friheten efter att den amerikanska Trumpadministrationen stoppade pengaflödet till elituniversitetet Harvard.
Här i Sverige protesterade bland annat Stockholms universitet mot ett uppdrag som de fått av regeringen att ta fram ett medborgarskapsprov för den som vill bli svensk medborgare.
”Universiteten ska ägna sig åt forskning och inte rent politiska uppdrag”, sade rektor Hans Adolfsson till DN.
Migrationsministern Johan Forssell (M) svarade att ”våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen”.
Samtidigt försökte Liberalernas dåvarande partiledare Johan Pehrson starta en utredning för att se om de svenska universiteten borde skiljas från staten.
I dag är nämligen 31 av de svenska högre lärosätena statliga myndigheter, vilket är ovanligt internationellt sett.
Då beslutade sig plötsligt Sverigedemokraterna (SD) för att kroka arm med Socialdemokraterna (S) för att stoppa utredningen genom ett så kallat utskottsinitiativ.
SD menade att politiker behöver behålla kontrollen så att lärosätena inte ägnar sig åt genusarbete eller ”woke” för skattebetalarnas pengar.
S motiverade det med att bara staten kan garantera den akademiska friheten.
De båda partierna fick majoritet och röstade ned utredningsförslaget, som var tänkt att behandlas i riksdagen den 12 juni.
Regeringen har rätt att starta vilka utredningar de vill, enligt högskoleminister Lotta Edholm.
– Det är häpnadsväckande att de försökte styra regeringens rätt att tillsätta utredningar med det där utskottsinitiativet, säger hon till DN.
På fredagen tillsätter regeringen, med Liberalerna i spetsen, en utredning i alla fall.
– Den ska lista de problem som finns med dagens associationsform och lägga förslag om huruvida lärosätena ska fortsätta vara statliga myndigheter, eller om det behövs en annan form av ägande, säger högskoleminister Lotta Edholm till DN.
Vad ser ni för problem i dag?
– Först och främst att lärosätena själva upplever stora organisatoriska problem med att vara myndigheter, till exempel när de ska ingå avtal eller ta emot donationer.
– Det andra skälet är att vi vill värna den akademiska friheten, som är hotad runt om i världen.
Hur värnas den bättre än i dag, menar du?
– Genom att regering och riksdag i lägre utsträckning kan styra, framför allt vilken forskning lärosätena ska ägna sig åt. I ett demokratiskt samhälle är fria lärosäten en otroligt viktig beståndsdel. Det finns inget som tyder på att forskning blir bättre av att politiker styr innehållet.
Vad säger du om S argument att den akademiska friheten skyddas bäst genom att staten styr?
– Det ju alldeles uppenbart att den argumentation som både S och SD har använt sig av i själva verket är goda argument för varför denna utredning behövs. Båda partierna visar ju att de vill kunna styra lärosätena.
Johan Forssells uttalande att universiteten ska göra som regeringen säger, betyder inte att han vill att det ska vara så, han säger bara att det är så, menar hon.
– Det är så jag förstår det. Moderaterna är med på tåget att tillsätta den här utredningen, säger Lotta Edholm.
Men varför utreda en eventuell lagändring som inte har stöd av en majoritet i riksdagen?
– Just det visar ju varför den här utredningen behövs. Förhoppningsvis kommer den att visa vilka problem som finns med den styrning vi har i dag.
Utredningen beräknas vara klar om ett år.
