Bara tre månader har gått sedan Donald Trump svors in som USA:s president. Under den tiden har kartan ritats om både för säkerhetspolitiken och för handelspolitiken. Osäkerheten om framtiden är större än på mycket länge.
Det har i sin tur lett till att de svenska riksdagspartierna tvingats omvärdera tidigare benhårda principer. Att låna till utgifter har varit närmast tabu, men nu ställer sig samtliga bakom en rejäl ökning av statsskulden för att finansiera i första hand försvaret. Det visar DN:s enkät till riksdagspartierna.
Motiveringen är att det krävs snabba pengar för att omgående få i gång upprustningen.
– Givet det säkerhetspolitiska läget så räcker det inte med vanlig upprustning om vi ska kunna investera både i militärt och civilt försvar på kort tid för att öka vår trygghet. Och det är exakt därför man ska ha starka statsfinanser, säger S ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg.
S har föreslagit en totalförsvarsfond på minst 250 miljarder kronor för att finansiera upprustningen av både det militära och det civila försvaret. Meningen är att den ska lånefinansieras. Regeringen och SD har å sin sida aviserat att Sverige behöver låna minst 300 miljarder kronor enbart till det militära försvaret.
– Man kan välja att rusta upp först när det rullar fiendetrupper över landets gränser men det är en dålig metodik. Det är bättre att rusta upp i avskräckande syfte, säger Edward Riedl (M), finansutskottets ordförande.
Ambitionen är att upprustningen med tiden ska finansieras via den vanliga budgeten. Men hur det ska gå till är en diskussion som knappt ens börjat. Just nu lutar sig partierna mot de starka svenska offentliga finanserna och att vi har en av EU:s lägsta statsskulder – det gör att det går att låna pengar för att skynda på utvecklingen.
Bakom planerna på att låna till försvaret döljer sig en annan potentiell konflikt. Flera partier anser att en upprustning kräver att vi också investerar i det civila försvaret, som infrastruktur och vården. Vad som ska räknas in är oklart.
Moderaternas hållning är i grunden restriktiv.
– Det som handlar om andra politiska ambitioner ska primärt hanteras inom ramen för ordinarie budgetförhandling och budgetutrymme. Inte med kortsiktigt lånade pengar. Där hoppas jag också att vi kan nå en samsyn, säger Edward Riedl.
Socialdemokraterna vill däremot att fler satsningar utöver det militära ska ingå.
– Vi är i ett läge där vi har krig i Europa och där det amerikanska deltagandet i Europa är ifrågasatt. Det tvingar oss till att göra satsningar på totalförsvaret för att vi ska kunna värna vår integritet, självständighet och demokrati. Då är det rimligt att man gör det med lånefinansiering, säger Mikael Damberg (S).
En annan diskussion är hur upplåningen slår mot det finansiella ramverket. Regeringen lånar redan nu pengar för att stötta Ukraina, därtill kommer försvarsupprustningen och andra investeringar som kan följa i dess spår. Det leder till att kommande regeringar knappast kan leva upp till det så kallade balansmålet, som innebär att statens finanser ska gå plus minus noll över en konjunkturcykel.
Här finns också en oenighet bland partierna. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna anser att staten behöver låna mer för att satsa på till exempel sjukvården, klimatomställningen och järnvägen, även om det påverkar det finansiella ramverket. De andra motsätter sig att Sverige går ifrån balansmålet.
– Det ska vi absolut inte, nu går vi från ett överskottsmål till ett balansmål. Att gå till ett underskottsmål vore väldigt olyckligt och skulle resultera i ökande statsskuld, högre inflation, högre räntor samt – mycket sannolikt – en lägre värderad svensk krona, kommenterar Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson.
Martin Ådahl (C) instämmer i det resonemanget:
– Stabila statsfinanser där vi klarar av att prioritera är grunden för att klara av oförutsedda kriser, så det är klokt att på sikt återgå till balansmålet. Balansmålet innebär ju att vi sparar i goda tider för att ha utrymme att öka utgifterna i kris.
Miljöpartiet anser dock att Sverige behöver låna mer för att rusta Sverige på andra områden än bara det militära.
– Ja, Sverige behöver genomföra stora investeringar för att stärka vår konkurrenskraft och genomföra den gröna omställningen. Det handlar bland annat om att rusta upp och bygga ut vår järnväg, bygga ut elförsörjningen och investera i framtidens teknologier, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson.
