Fler amerikaner får nu sina nyheter från sociala medier och videoplattformar än från traditionella medier – som tv-kanaler eller tidningar, inklusive deras digitala publiceringar och appar, enligt en ny rapport.
Det Oxfordbaserade Reuters institute for the study of journalism har under lång tid följt medievanorna i ett femtiotal länder. Den senaste undersökningen gjordes veckan efter installationen av president Donald Trump.
Särskilt unga människor hämtar i första hand sina nyheter genom sociala medier och videoplattformar, som X, Instagram, Youtube och Tiktok – sett till samtliga länder är siffran 44 procent, i USA är andelen över hälften.
Medielandskapet i USA sticker ut på flera sätt. Poddar och videonätverk som drivs av välkända, starka personligheter på den politiska högerkanten – som Joe Rogan, Tucker Carlson, Ben Shapiro och Megyn Kelly – når en växande publik. Inte minst är de populära bland yngre män, en grupp som traditionella, redaktionella medier ofta misslyckats med att nå.
Om aptiten på åsiktsdrivna röster är en trend i Reutersrapporten, är nyhetsförmedling från AI-chatbottar en annan. Den nya tekniken växer i takt med att det AI-genererade materialet uppdateras i realtid, och det antas få allt större genomslag.
Publiken söker alltså å ena sidan neutrala, torra nyheter, å andra sidan starka, ofta ideologiskt färgade röster.
– Den blandningen har alltid funnits: många vill ha snabba, objektiva nyheter. Men när de har mer tid vill de också ha underhållning och mänsklig kontakt. Tidigare erbjöd tv ofta den typen av relationer, men också den funktionen har tagits över av webbaserade kanaler – där programmen ofta påminner om vanlig tv, säger Nic Newman, forskare vid Reuters institute.
I USA går medieutvecklingen hand i hand med Donald Trumps politiska karriär, och Trump har, menar Newman, sannolikt tagit inspiration av ledare i latinamerikanska länder och Indien, som tidigt begrep hur man kan nå en jättepublik utan att passera etablerade tv-kanaler. I stället kan politiker direktsända sina tal, eller välja att möta vänligt inställda kommentatorer.
Vänstersidan har varit avsevärt sämre på att skapa liknande kanaler. Vart till exempel de unga, progressiva männen tagit vägen är svårare att säga.
Det verkar enligt rapporten som om USA har mer gemensamt med de svagare demokratierna i Latinamerika, Östeuropa och i delar av Asien, än med västeuropeiska länder?
– Ja, även om man ska akta sig för att generalisera. I Norden och många andra västeuropeiska länder är public service ofta starkt och det politiska klimatet mindre polariserat. Personligheter och skarpt politiska kommentatorer finns på ytterkanterna, men de är inte huvudkällor, utan komplement till en bredare nyhetsförmedling, säger Nic Newman.
I de länderna är flertalet av de största poddarna producerade av public service-bolag eller andra etablerade medier, inte fristående aktörer.
Huvudbudskapen i rapporten från Reuters institute bekräftas av en studie om medieförtroende i olika politiska läger från Pew Research.
Demokrater och vänsterväljare litar generellt betydligt mer på etablerade kanaler – i tv, radio och tidning – än vad republikanska väljare gör. Det är en förstärkning av en utveckling som pågått under lång tid. Högerkanalen Fox News är ett av få undantag, och den enda källa som mer än hälften av republikanska väljare litar på. Bland övriga mediekällor åtnjuter endast en – Joe Rogans podcast – mer än 30 procents förtroende bland republikaner.
För redaktionella, traditionella medier finns mycket att lära, framhåller Nic Newman, och lyfter man blicken ser man en stor grupp mediekonsumenter som gärna vill ha torrare, faktabaserade nyheter – Yahoo News är, till exempel, en växande mediekälla.
– Jag tror att etablerade redaktioner ska fortsätta göra vad de gör, journalistik. Och långt ifrån alla influerare och videobaserade aktörer är extrempolitiska. Där finns mycket kreativitet och nyskapande format som görs av unga journalister.
I Frankrike har till exempel den 28-årige youtubaren Hugo Décrypte nått en enorm publik med sina intervjuer och program – något även makthavare snappar upp. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hör till dem som gästat hans show.
Det är troligt att också Europa framgent kommer att se en ökad fragmentisering av medielandskapet, och ökade hot mot public service, enligt slutsatserna hos Reuters.
Att det amerikanska medieklimatet har blivit alltmer politiserat syns också i tidigare undersökningar från Pew: synen på hoten mot pressfriheten har helt förändrats på bara ett år. Innan presidentvalet 2024, då Joe Biden var president, var 47 procent av de republikanska väljarna bekymrade över pressfrihetens ställning, mot 38 procent av demokratiska väljare. I år, med Trump i Vita huset, är bara 28 procent av republikanerna oroade. Bland demokraterna är siffran 60 procent.
Läs mer: Allt tuffare vara journalist i polariserat USA
USA möter ett nytt medieklimat med Donald Trump som president
