Positiva resultat om naturens förmåga att återhämta sig

– Om man bara läser tidningarnas rubriker får man lätt uppfattningen att allt är ett fullständigt misslyckande när det handlar det akuta läget för jordens biologiska mångfald, livsmiljöer som skövlas och arter som utrotas, säger biologen Penny Langhammer, forskare vid Arizona State University samt verksam inom naturvårdsorganisationen Rewild i USA.

– Det är ingen tvekan om att läget är oerhört allvarligt. Men man får inte glömma bort att titta på hela bilden. Vår studie visar tydligt att de allra flesta insatser som görs för att skydda arter och återställa natur är effektiva och ger bra resultat. Det gäller över hela världen. Så vi vet vad som fungerar. Utmaningen är att arbetet måste skalas upp kraftigt.

Tillsammans med en stor internationell forskargrupp har hon analyserat nästan 1 500 olika vetenskapliga studier som har utvärderat åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden sedan 1890-talet och framåt. Efter den första granskningen återstod 186 studier, som uppfyllde forskarnas krav på hög kvalitet och som delades in i sju olika grupper. Forskarnas genomgång publiceras nu i Science.

Förutom välbekanta åtgärder som att skydda naturområden, minska utsläpp av miljögifter, återskapa eller förhindra förlust av viktiga livsmiljöer och bekämpa främmande invasiva arter omfattas även försök att ställa om till mer hållbara metoder för fiske, skogsbruk och jordbruk.

– Det är en mycket viktig poäng med den här studien, att den betonar att det inte bara handlar om att skala upp traditionellt skydd av naturområden, utan kanske främst om en storskalig omställning inom flera sektorer till att nyttja arter och ekosystem utan att det går ut över den biologiska mångfalden, säger Torbjörn Ebenhard.

– Annars kunde slutsatsen lätt bli att det räcker med att skapa fler naturreservat för att rädda världens biologiska mångfald. Men det är omöjligt att skala upp i den omfattningen som behövs, för vi har så många andra konkurrerande intressen i samhället. Vi kan inte ha naturreservat överallt.

Han är forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet och har tidigare under många år varit förhandlare inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Han har inte medverkat i den nya studien.

– När det gäller hållbart nyttjande är det viktigt att inte bara titta på den art som man utnyttjar, utan även alla andra arter som påverkas av verksamheten. Inom skogsbruket kan man till exempel inte nöja sig med att vi nu har mer gran och tall än vi någonsin har haft tidigare, utan det handlar om alla de arter som är beroende av skogen som livsmiljö.

– Och likadant i havet. Om man bottentrålar och gör enorm skada på bottenfaunan, men inte tar upp mer fisk än vad som bedöms vara hållbart, så är det ju inte ett hållbart nyttjande, säger Torbjörn Ebenhard.

Ungefär två tredjedelar av de åtgärder som har utvärderats i den nya studiegenomgången har lett till en tydlig förbättring av den biologiska mångfalden, jämfört med motsvarande kontrollområden. Men i några fall har naturvårdsinsatserna lett till en försämring.

– Ett projekt där man försökte plocka bort invasiva alger vid kusten utanför Indien ledde till exempel till att algerna bröts sönder i småbitar och på så vis började sprida sig över ett större område, säger Penny Langhammer.

– Men nu har det utvecklats andra sätt att ta bort algerna. Därför är det viktigt med sådana här utvärderingar, så att metoderna hela tiden kan förbättras.

Läs mer:

Världens länder har enats om räddningsplan för naturen

Därför är betesdjur bra för biologisk mångfald

Jörn Spolander: Varning för vilseledande vargrapportering