Postnords vd: Vem ska dela ut posten till svenska folket?

Det har stormat runt Postnords förseningar med brevutdelning de senaste åren. DN skrev förra året om Tycko Strandberg i Gällivare som inte fick några brev alls under fyra månader.

Postnord har samhällsuppdraget att dela ut brev i hela Sverige. Det ska göras med vinst. Och det är brevdelen som är det stora sorgebarnet – där man nu kräver svar från regeringen innan det blir miljardförluster.

Lagen säger att 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar. År 2022 började Postnord dela ut breven varannan dag för att kapa kostnader. Det ledde till stora interna problem – och folkstormar.

Både 2022 och 2023 bröt Postnord mot lagmålet. År 2022 kom 94,7 procent av breven i tid och 2023 var siffran 93,2. I december 2023 var det så lågt som 89,86 procent – enligt interna siffror som DN tagit del av.

Även i januari 2024 misslyckades Postnord med kravet på 95 procent.

Nu vill Postnords vd Annemarie Gardshol att 85 procent av breven ska levereras inom tre dagar och 97 procent inom fem dagar – vilket kan upplevas som en försämring för många. Men enligt en ny rapport från PTS anser drygt 7 av 10 svenskar att postutdelning mellan en till tre gånger i veckan räcker.

Gardshol har i princip en parlamentarisk utredning i ryggen – den så kallade Postfinansieringsutredningen. Den var färdig i januari 2023 och hade två stora förslag:

1. Lätta på servicekraven så att 95 procent av breven kommer fram inom tre dagar.

2. Se över att ge statsstöd när samhällsuppdraget medför en betydande kostnad.

Framförallt föreslår utredningen att en ny lag om detta ska träda i kraft den 1 juli 2024.

– Jag är orolig. Jag ser inte att man förbereder för ett sådant beslut, säger Annemarie Gardshol.

När börjar ni gå med förlust i brevdelen om det inte händer något?

– Inom närtid. Vi kommer att göra miljardförluster med breven om inget görs, och det är inte hållbart.

”Jag vill ha ett beslut från regeringen utifrån postfinansieringsutredningens förslag. Det handlar om att lätta på servicekraven. Om man bara släpper ratten och tror att det här ska lösa sig av sig själv så har man inte förstått problembilden.”

I utredningen, som byggde på Postnords siffror, anges att brevutdelning ska gå med 200 miljoner i förlust i år, 1 miljard 2028 och 1,3 miljarder kronor 2030.

– Jag vill ha ett beslut från regeringen utifrån postfinansieringsutredningens förslag. Det handlar om att lätta på servicekraven. Om man bara släpper ratten och tror att det här ska lösa sig av sig själv så har man inte förstått problembilden.

Bakgrunden är att Postnord har ett samhällsuppdrag att dela ut brev. Men brevvolymerna har minskat med mellan 10 och 15 procent per år sedan millennieskiftet. Lägg till fasta kostnader på 80 procent och brevrörelsen går mot förlust – trots portohöjningar och effektiviseringar.

Hon fortsätter:

– Jag är inte orolig för Postnord. Vi kan bära förluster under en tid. Men vi kan inte spara oss ur detta. Vi måste få en ändring av servicekraven. Annars är jag orolig för den svenska postservicen.

Annemarie Gardshol öppnar för att Postnord nästa år i klartext avsäger sig samhällsuppdraget – som löper i perioder om två år. Nästa vår är det dags för en ny period.

– Om inget händer från regeringen kan vi om ett år överklaga tillståndsvillkoren och säga ”det här kan vi inte ta på oss. Det är inte rimligt att göra stora förluster. Då kan vi inte ta på oss det här samhällsuppdraget.”

Hon blir tyst.

– Om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget. Det är det jag menar med att jag är orolig över den svenska postservicen.

– Vem ska då dela ut post till svenska folket?

Men att ändra regler som kan uppfattas som försämringar i postservicen och dela ut skattepengar till Postnord är en känslig fråga.

Postnord har nämligen fått kritik – för just miljontals försenade brev varje år.

Det har gjort att regeringen hittills varit njugg att lyssna på Postnords ledning. Den ansvarige statssekreteraren på finansdepartementet, Lars Hjälmered (M) var i maj förra året uppenbart irriterad på att Postnord inte höll lagkravet på 95 procent och öppet kritisk mot Postnords brevhantering i en DN-intervju:

– Bolaget ska klara dagens uppdrag utan tillskott av skattepengar. Det som sker i dagsläget är inte acceptabelt. Att breven ska komma ut till lådorna är själva kärnuppgiften.

Antalet reklamationer för brev har också fördubblats de senaste fem åren. DN har exklusivt fått ta del av de senaste siffrorna från 2023 från tillsynsmyndigheten Post – och Telestyrelsen (PTS). De visar på fortsatt hög nivå av reklamationer, med en marginell minskning från drygt 4 reklamationer per 100 000 utdelade brev till strax under 4 mellan 2022 och 2023.

Konkret handlar det om över 28 000 reklamerade brev 2023.

Enligt dokument som Postnord skickat till PTS våren 2023, och som DN då skrev om, gav Postnord förklaringar som ”mycket ansträngt ekonomiskt läge som har lett till en lägre grundbemanning än tidigare” och att ”man tappat fokus på den snabbt minskade brevverksamheten.”

PTS inledde en granskning av brevverksamheten redan i augusti 2022. Först strax innan jul i fjol avslutade PTS granskningen.

– Vi har höga sjukskrivningstal, svårt att få tag på personal och leveransförseningar på fordon, säger Annemarie Gardshol. Hon fortsätter:

– Vi har jobbat stenhårt med det här. PTS har nu kvitterat att de är nöjda med de åtgärder vi satt in.

Nu vill ni försämra postutdelningen. Ska ni inte uppfylla de krav ni har på er först?

– Absolut och det gör vi. I februari låg vi på 95,2 procent.

Samtidigt har Postnord höga avkastningskrav från ägarna, svenska och danska staten. Man missade 2023 det statliga avkastningsmålet på 10,5 procents avkastning på kapitalet (ROCE) – och landade på 3,4 procent.

Postnords rörelseresultat 2023 på 124 miljoner kronor innebär bara en vinstmarginal på låga 1,1 procent – en normal vinstmarginal i svenskt näringsliv är runt 10 procent.

DN kan avslöja att det hölls ett extrainsatt ägarmöte med bolaget i september 2023 efter att ägarna blivit bekymrade över lönsamheten. Enligt dokument från inbjudan, som DN tagit del av, ville de statliga ägarna se en konkret plan framåt för att ”reducera kostnader, öka lönsamhet och utdelning för ägarna”.

När brevhanteringen går ner har Postnord förenklat bara ett större affärsområde att vända sig till:

Pakethantering.

– Alla framtidssatstsningar vi gör är inom paketen, säger Annemarie Gardshol.

Men den marknaden har låga vinstmarginaler och stor konkurrens av såväl stora globala paketbolag som små uppstickare med riskkapital i ryggen. Postnord har tappat stora marknadsandelar. Bara sedan 2019 har marknadsandelen i Sverige gått från att ha 60 procent av svenska paketmarknaden till konsumenter till 49 procent 2023. Postnord tappade marknadsandelar i samtliga nordiska länder i paketrörelsen under 2023, enligt interna dokument som använts på ett ägarmöte och som DN tagit del av.

Är du nöjd?

– Jag är inte nöjd med lönsamheten på paket. Det har att göra med att vi har haft den här volymnedgången.

Är du nöjd att ni gått från 60 till under 50 procent?

– Jag är nöjd att vi har en nummer ett-position i Sverige. Om man har halva marknaden måste man ändå vara nöjd.

Men den gren ni ska svinga er till har svagare lönsamhet – och har tappat marknadsandelar stort. Vad är din analys?

– Vi har en tydlig plan framåt med lönsamhet.

DN har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M), som är ansvarig för statens ägande i Postnord. Hon hänvisar till civilminister Erik Slottner (KD), som ansvarar för den så kallade Postfinansieringsutredningen. Han vill inte ställa upp på en muntlig intervju men skriver via sin pressekreterare att utredningen ”har remitterats och bereds just nu i Regeringskansliet.” Han anger det som skäl till att han inte kan uttala sig i frågan.