När DN får tag på Pourmokhtari är hon påtagligt jetlaggad men också glad. Länderna har precis enats om ett kraftfullt sätt att bedöma vilka områden i världshaven som rymmer extra skyddsvärda livsmiljöer. Arbetet påbörjades redan för åtta år sedan och tog ett stort steg framåt under det förra miljömötet i Montreal, vilket DN rapporterade om. Nu är de i mål.
– Det har varit en av våra prioriteringar för de marina förhandlingarna, säger Romina Pourmokhtari.
Hur förhandlingarna om detaljerna i Kunming–Montreal-ramverket kommer att sluta i övrigt är i skrivande stund för tidigt att säga. Men en sak är säker, på hemmaplan måste alla länder hålla ett högt tempo för att nå de överenskomna målen till 2030.
Bland annat handlar det om att skydda 30 procent av landytan och 30 procent av haven. Dessutom ska länderna återställa 30 procent av skadade ekosystem.
Vad innebär det för Sveriges del?
– Det är och kommer vara ett tufft arbete med avvägningar mellan stora intressen. Vi vet att vi kommer att behöva förändra oss för att skydda vår natur bättre.
– Ett av skälen till att det inte har gått särskilt snabbt är just det här med olika intressen och de intresseavvägningar som måste göras kring biologisk mångfald, där det ofta är enklare att ta den andra vägen, säger Romina Pourmokhtari.
I den senaste höstbudgeten skriver regeringen att utvecklingen är negativ för miljömålen ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Målen bedöms inte kunna uppnås med nuvarande eller planerade styrmedel. Samtidigt har regeringen minskat anslagen för bland annat skydd av värdefull natur med ungefär en tredjedel, drygt en halv miljard kronor.
Hur skulle du säga att regeringen har prioriterat arbetet med biologisk mångfald i Sverige?
– Vi har börjat med de lågt hängande frukterna, och jag hoppas kunna klättra högre på det här trädet. Men än så länge har vi tagit vidare ett väldigt omfattande arbete med havsmiljöpropositionen, där vi tar rejäla kliv för att förbättra vår marina biologiska mångfald.
Romina Pourmokhtari lyfter fram att 30 procent av Sveriges havsområden ska skyddas till 2030 enligt havsmiljöpropositionen. Dessutom finns ett mål mot övergödning.
– Det är något vi har saknat. När man sätter upp etappmål mot övergödning startas en process där alla börjar arbeta för att nå målet.
Enligt Naturvårdsverket är de två viktigaste orsakerna till till förlusten av biologisk mångfald i Sverige igenväxning av öppen mark och skogsavverkning. 75 procent av Sveriges rödlistade arter finns i odlings- och skogslandskapet. Hur ska det ändras?
– Vi vill använda skogen till väldigt många saker. Här blir det en typisk situation där intressekonflikter uppstår. Detsamma gäller jordbruket. Det är väldigt enkelt att säga att nu ska vi skydda miljön, i stället för att ha ett skogsbruk eller en livsmedelsproduktion.
Men enligt ramverket handlar det inte om antingen eller, utan om att övergå till hållbara produktionsmetoder.
– Exakt. Och det är mer tidskrävande och komplext. Det jag menar är att om man säger att jordbruket är ett hot mot vår biologiska mångfald, hur vill man då åtgärda det? Är det genom metoder som gör att jordbruket lägger ner, då är inte problemet löst. Då har man bara flyttat på problemet.
Har du några idéer om hur det kan lösas – vad gör regeringen för att jordbruket och skogsbruket ska kunna ställas om i enlighet med ramverket?
– Den här regeringen vill göra väldigt mycket för att påbörja den omställningen. Vi följer noggrant vad som händer i många andra länder. I Sverige har vi valt att starta ett initiativ som heter kväveklivet, där man kan söka pengar från staten för en omställning av sin verksamhet.
I vilken typ av natur trivs du själv allra bäst?
– Stockholms skärgård, Himmerfjärden, tvärs över Oaxen i Sorunda.
Fakta.Kunming–Montreal-ramverket
Ramverket klubbades på COP15 i Montreal, Kanada 2022. Det mötet skulle egentligen ägt rum i Kunming i Kina men fick på grund av covidpandemin delat värdskap. Därav namnet.
Ramverket gäller för perioden fram till 2030.
Det består av fyra huvudmål och 23 åtgärdsmål.
De fyra huvudmålen är :
A) Bevarandemålet. Återställning och skydd av jordens ekosystem, hejda och vända förlust av biologisk mångfald, stoppa utrotning av arter som sker på grund av människans verksamhet.
B) Hållbart nyttjande. När vi använder oss av naturen och den biologiska mångfalden ska vi göra det på ett hållbart sätt.
C) Rättvisefrågor. Tillgång till det som på FN-språk kallas genetiska resurser (organismer) och hur länder ska ersättas när deras genetiska resurser utnyttjas vid exempelvis tillverkning av läkemedel.
D) Resurser och finansiering. Att länderna måste ta fram de resurser och den finansiering som krävs för skydd och bevarande av biologisk mångfald, och att fattigare länder måste få stöd med finansiering, kapacitetsbyggande, tekniskt och vetenskapligt samarbete och tillgång till nödvändig teknologi.
De 23 åtgärdsmålen anger gränser, regler och specificeringar för hur de fyra huvudmålen ska uppnås.
Handlingsplanen som de 196 länderna har enats om är omvälvande och kommer att påverka alla sektorer av samhället. Det finns skrivningar om att begränsa överkonsumtion som skadar naturen, halvera skadlig användning av bekämpningsmedel, se över subventioner till exempelvis ohållbara metoder inom fiske, jordbruk och skogsbruk.
Exempel på konkreta förslag är att 30 procent av jordens landyta och 30 procent av världens hav ska skyddas och att utvecklade länder ska stötta utvecklingsländers arbete för biologisk mångfald med 20 miljarder dollar per år till 2025 och 30 miljarder dollar årligen år 2030.
Läs mer:
FN-chefen hoppfull – men kräver handling: ”Naturen kan inte vänta”
COP16: Romina Pourmokhtari lovar att Sverige ska uppfylla miljökrav
Det kan bli lättare att avverka fjällskogar
Ny rapport varnar för att naturskydd hamnar på fel ställen
