Medan Gazakriget rasar vidare samlas EU:s utrikesministrar denna vecka i Bryssel för att ännu en gång diskutera den katastrofala situationen.
Hittills har deras krav på Hamas att släppa gisslan och på Israel att skydda civilbefolkningen i Gaza inte hörsammats, trots skarpa formuleringar. Ett undantag är överenskommelsen som kom på torsdagskvällen om tre separata pauser i striderna för att låta barn i Gaza bli poliovaccinerade.
EU:s utrikeschef Josep Borell uttalade sig nyligen skarpt efter en serie av israeliska attacker mot skolor i Gaza.
”Det finns ingen ursäkt för dessa massakrer”, skrev han på X.
Men både i EU och i riksdagen växer nu kraven på att gå från ord till handling.
– I framtiden kommer våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn fråga ”vad gjorde du? Gjorde du tillräckligt?”, sade Irlands kristdemokratiska premiärminister Simon Harris i en intervju med Euronews.
– Det borde hålla varenda en av oss vakna om nätterna, eftersom det finns barn i Gaza och Rafah som går och lägger sig på nätterna utan att veta om de kommer att vakna igen.
Spanien, Belgien och Slovenien hör också till de länder som vill se ett skarpare agerande från EU:s sida.
Redan i våras skrev Irlands och Spaniens regeringschefer ett öppet brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kravet: en brådskande översyn av EU:s handelsavtal med Israel. Eller i klartext: öka pressen genom att hota med tullavgifter på israeliska varor.
Det skulle bli ekonomiskt mycket kännbart för Israel, eftersom EU är landets viktigaste handelspartner. Importen från Israel 2022 var värd nästan 200 miljarder kronor.
Men avtalet handlar om mer än pengar: bägge parter förbinder sig att respektera mänskliga rättigheter.
– Man kan definitivt argumentera för att Israel bryter mot avtalets klausuler om mänskliga rättigheter. Det gäller både Gazakriget och Israels politik på Västbanken, säger Anders Persson, forskare på Linnéuniversitetet och expert på Israel-Palestina-konflikten.
Han bedömer att ett pausat handelsavtal skulle förändra spelplanen.
– Potentiellt skulle det ha enorma konsekvenser, säger Anders Persson.
De fyra oppositionspartierna i Sveriges riksdag har inte enats om mycket den här mandatperioden men Gazakriget har fört dem samman. De har lagt fram ett gemensamt initiativ i utrikesutskottet med krav på att strypa handelsavtalet.
– Det skulle vara ett kraftfullt instrument för att sätta press på Israel. Det skulle vara något annat än tal och formuleringar. Först när det handlar om ekonomiska intressen kan man få parter att agera i en sådan här situation, säger Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för S.
Oppositionens enade front tog sig tydligt uttryck på senaste mötet i EU-nämnden. Kabinettsekreterare Jan Knutsson redogjorde för regeringens hållning. Nyckelbegreppet var dialog. Ledamöterna från S, C, V och MP hade ett gemensamt budskap: Det räcker inte att välkomna EU-beslut och hänvisa till dialoger.
– Det här är den värsta humanitära krisen i vår tid och jag tycker att under de över tio månader som detta har pågått så har den svenska regeringen varit väldigt osynlig. Den har uppträtt tyst och passivt, säger Morgan Johansson.
Det omedelbara syftet med ett strypt handelsavtal skulle vara att pressa Israel till vapenvila för att få in hjälp till de nödlidande i Gaza.
Israel anser ju att man slåss för sin överlevnad, det är därför man går så hårt fram. Riskerar inte hårda sanktioner att skada Israel på ett sätt som gynnar dem som faktiskt vill utplåna landet?
– Israel har rätt att försvara sig, men också krig har ju lagar. Det är uppenbart att Hamas har brutit mot krigets lagar genom sina terrordåd. Men vi har också sett hur Israels krigföring varit helt oproportionerlig. Det måste utredas som krigsbrott av oberoende rättsliga instanser som ICC, säger Morgan Johansson.
Enligt utrikesminister Tobias Billström (M) har den svenska regeringen drivit på i EU för att införa sanktioner mot extremistiska bosättare på Västbanken. Men när det gäller handelsavtalet är beskedet tydligt: det ruckar man inte på.
– Dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt. Och vi ska värna den dialog som vi har med Israel, säger Billström, på väg till EU:s utrikesministermöte i Bryssel.
Han menar att ett strypt handelsavtal skulle vara kontraproduktivt.
– Vi är inte förespråkare av att stänga dialogen med Israel. Och det inser ju alla att ett sådant beslut skulle kunna få den effekten.
I somras beslutade EU:s medlemsländer att kalla Israel till möte om hur landet uppfyller kriterierna om mänskliga rättigheter och demokrati som finns med i avtalet. Israelerna har ännu inte tackat ja, men initiativet välkomnas av den svenska regeringen.
– Det är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel, säger Tobias Billström.
Det har gått snart ett år sedan Hamas massmord på israeler och sedan kriget i Gaza bröt ut. Under den här tiden har man haft en dialog med Israel. Varför skulle den dialogen lyckas nu?
– Det är inte så att det här ensamt kommer att bidra till ett eldupphör. Vi måste också titta på de andra ansträngningarna som görs parallellt med den här diskussionen. Till exempel de ansträngningar som USA, Qatar och Egypten gör för att åstadkomma en vapenvila och frigivandet av gisslan.
Regeringar och oppositionspartier agerar på olika arenor. En opposition kan med stor frihet ägna sig åt opinionsbildning. En regering däremot måste väga sina ord och handlingar på guldvåg eftersom de får konkreta konsekvenser.
Och faktum är att Socialdemokraterna i regeringsställning var motståndare till sanktioner mot Israel.
Morgan Johansson medger att Socialdemokraterna slagit in på en ny väg, men pekar på Gazakrigets omfattning och den militanta hållningen från den nuvarande israeliska regeringen.
– Jag menar att det är verkligheten som har förändrats.
Enligt forskaren Anders Persson är det mycket som talar emot att avtalet verkligen kommer att användas som en tumskruv på Israel.
– Jag har svårt att se i ljuset av historien, och i det rådande klimatet, att man skulle gå så hårt fram. Att införa bitande sanktioner mot Israel är ett starkt tabu i EU:s utrikespolitik. Särskilt känsligt är det för Tyskland.
Dessutom har EU väldigt svårt att gå emot USA:s intressen i ett läge när man måste försäkra sig om fortsatt stöd till Ukraina, menar Anders Persson.
– Egentligen har EU knappast någon självständig utrikespolitik.
Fakta.Detta har hänt
■ Den 7 oktober 2023 dödades omkring 1 200 israeler i en attack utförd av den terrorstämplade islamistiska organisationen Hamas. 200 israeler togs som gisslan och fördes till Gaza.
■ Israel svarade med ett fullskaligt militärt anfall mot Gaza, i syfte att frita gisslan och en gång för alla utplåna Hamas, som styr Gaza sedan 2007.
■ Uppemot 90 procent av Gazas cirka 2 miljoner invånare är på flykt på grund av kriget, sjukvården är nära sammanbrott och svält hotar, enligt FN. ■ De Hamaskontrollerade hälsomyndigheterna uppger att omkring 40 000 personer har dödats men antalet är omstritt.
■ Både USA och EU har upprepade gånger krävt ett eldupphör för att förnödenheter och katastrofhjälp ska kunna föras in i Gaza.
■ Israel och Hamas har gått med på en tillfällig paus i striderna för att poliovaccinering ska kunna genomföras i Gaza. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har understrukti att en humanitär paus inte är ett steg mot vapenvila.
■ Internationella domstolen ICJ har vid flera tillfällen uppmanat Israel att avbryta militära operationer, tillåta hjälpsändningar in i Gaza och ge möjlighet för oberoende instanser att undersöka anklagelser om folkmord.
■ Internationella brottmålsdomstolens (ICC:s) chefsåklagare anser att två av Hamas ledare och två israeliska statsråd, däribland premiärminister Benjamin Netanyahu, ska gripas för misstankar om krigsbrott.
Fakta.Associeringsavtalet EU-Israel
￭ EU och Israel kom överens om det så kallade associeringsavtalet 1995, två år efter Osloavtalet som hade gett hopp om en fredlig utveckling och på sikt en tvåstatslösning. Avtalet gäller med staten Israel inom 1967 års gränser, inte för de ockuperade områdena.
￭ Associeringsavtalet är mer än ett handelsavtal och reglerar EU:s samarbete med Israel på en rad områden. Det fungerar också som en plattform för dialog och slår fast att mänskliga rättigheter och demokratiska principer ska respekteras av bägge parter.
￭ Avtalet innebär bland annat tullfrihet på många varor.
EU är Israels största handelspartner. År 2022 kom 32 procent av Israels import från EU och 26 procent av landets export gick till unionen.
EU importerar framför allt produkter inom maskin och transport, kemikalier och andra industriprodukter från Israel.
Källa: EU-kommissionen, regeringen.
Läs mer:
Tomas Ramberg: Mellanösterndebatten talar mera till svenska väljare än till världen
