Göteborg kallar sig för evenemangsstad men har länge oroat sig för att bli frånsprungna av Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Oslo med sina nyare, större arenor.
Inte heller kan Göteborg längre luta sig emot Ullevi, konsertbjässen, som nästa sommar visserligen får återbesök av Håkan Hellström och där Darin ska testa sina gränser, men där Ulleviikonen Bruce Springsteen valde Solna i somras.
Den huvudvärk över en ersättare för, primärt, Scandinavium, Frölundas hemmais, som politikerna plågats av i ett par decennier har inte gett med sig, men nu ligger ändå underlaget till ett så kallat inriktningsbeslut på bordet:
Fram ska en multiarena för 16 000 åskådare med ett inre arenatorg placerad där en annan klassisk institution ligger i dag, Valhallabadet.
Valhalla sporthallar ska ersättas med fyra nya, som integreras med Valhallabadets ersättare norr om det nuvarande, där Valhallas fotbollsplan nu ligger. Det nya centralbadet ska ha 2 000 läktarplatser.
Ett så kallad annex till multiarenan med plats för 3 500 åskådare ska byggas som ersättare till rivna Lisebergshallen, och plats ges till nytt hotell, logistik, kontor, bostäder, förskola och mer yta för Svenska Mässan.
Att det rent kommunalekonomiskt, trots markförsäljning, blir en minusaffär har man hela tiden räknat med.
Kristdemokraterna, som tillsammans med Miljöpartiet i kommunstyrelsen drivit att Valhallabadet med sina ikoniska mosaikväggar ska bevaras, har pekat på kraftigt höjda hyror för arenorna, 240–310 miljoner.
– Man river ett älskat badhus och bygger i stället norra Europas största och dyraste badanläggning – och dessutom en jättearena för många miljarder. Samtidigt kämpar skolan och omsorgen med att klara sina kostnader. Arenapartierna måste besinna sig, säger Elisabet Lann (KD).
Miljöpartiets Karin Pleijel anser att de nya uppgifterna måste innebära ”spiken i kistan” för hela paketet. Likt KD får MP möjlighet att driva frågan i kommande valrörelse, eftersom ett så kallat genomförandebeslut planeras till år 2027.
– Alla förstår att vi inte kan lägga över sex miljarder på nya arenor. Detta urholkar Göteborgs ekonomi och skuldsätter oss bortom rimlighetens gräns. Scandinavium måste rustas upp men det kan göras betydligt billigare än i detta förslag, säger Karin Pleijel.
Den politiskt ansvarige samordnaren, Daniel Bernmar (V), förste vice ordförande i kommunstyrelsen, tycker tvärt om att ”det är glädjande att arbetet rullar på som det ska”. Bernmar menar också att de nya prislapparna håller sig inom samma ram som kommunstyrelsens majoritet ställde sig bakom 2022 – men uppdaterade med nya prisindexet.
Då, 2022, talade utredningen om 4,5–6,5 miljarder för multiarena, annex och sporthallar, enligt stadsledningskontorets Magnus Sifusson. Centralbadet bedömdes då kosta 1,7 miljarder.
Den nya planen är delvis annorlunda, nu ligger sporthallarna tillsammans med badet, man skissar också på ett hotell och en annan logistiklösning.
Ny prislapp är, sammantaget, minst 11 miljarder. Centralbadet 2-2,3 miljarder, sporthallarna 500–600 miljoner, multiarenan med annex 6,5-7,5 miljarder, hotell och andra ”kommersiella tillägg” 2–2,5 miljarder.
I kommunala fastighetsbolaget Higabs nya dokument förs dock en påtaglig brasklapp in: ”Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer.”
– Det här är vårt förslag, nu är det upp till politiken att ta ställning. Vi ser att det finns lösningar även om vi inte har svar på alla frågor än, säger Magnus Sifusson, som leder utredningsgruppen.
