Trots att det på senare tid har förekommit prissänkningar, särskilt på elbilar, syns tydliga generella prisökningar om man ser tillbaka på det senaste decenniet – inte minst bland bensinbilar och mellan olika generationer av bilmodeller.
Ta Dacia Duster som exempel: i dag börjar priset på 269 900 kronor, medan den 2018 gick att köpa för 99 900 kronor – en ökning på hela 170 procent. När den nya generationen av Skoda Fabia lanserades 2022 hade priset stigit med cirka 40 procent jämfört med den tidigare modellen från 2014, till runt 220 000 kronor. År 2025 ligger startpriset på ungefär 262 000 kronor.
Opel Astra är ett annat exempel – när den nya generationen kom 2022 låg frånpriset på 349 900 kronor. Den enklaste varianten av föregående generation, som lanserades 2015, kostade då 159 900 kronor. I dag kostar den från 379 900 kronor.
Att bilpriserna generellt har krupit uppåt beror till stor del på att allt mer teknisk utrustning har blivit standard, enligt branschen som menar att priserna också har en förklaring i att det helt enkelt blivit uppdaterade bilar med allt fler finesser.
Samtidigt har nya säkerhetsdetaljer tillkommit bland annat till följd av att EU har ställt krav på sådant som autobroms och filbytesvarnare. Utöver det har det rått brist på komponenter och skett generella prishöjningar i samhället.
– Det har blivit många lagstadgade system och allt fler funktioner som måste finnas och det är inte gratis. Samtidigt är det positivt med den ökade säkerheten i bilar, säger Tommy Letzén som är vd på Motorbranschens riksförbund, MRF och fortsätter:
– Under pandemin ändrades dessutom handelsmönstret och tillverkarna av vitala komponenter är få.
I tuffare tider har det blivit allt vanligare att vända sig till begagnatmarknaden – men även där klättrar priserna stadigt uppåt. Förra året var exempelvis ett starkt år för begagnathandeln, där Volkswagen och Volvo dominerade enligt MRF, med storsäljarna Golf, Passat, V70 och V60 i toppen av försäljningen.
Även laddbara fordon, rena elfordon och laddhybrider, gick uppåt och blev den största kategorin på begagnatsidan med en marknadsandel på runt 34 procent, mot bensindrivna på 26 procent, enligt MRF.
– Efterfrågan är fortsatt stor och konsumenterna väljer ett prisläge som man klarar av. Samtidigt exporteras många bilar, så bättre begagnade bilar har blivit färre på marknaden, säger Tommy Letzén.
När det gäller elbilar så har dessa legat högre i pris än motsvarande fossilbränsle-drivna modeller. Det har bland annat berott på dyr batteriteknik med dyra material som går åt. Plus att kraven på allt längre räckvidd har gjort att tekniken också blivit dyrare, enligt Tommy Letzén.
Samtidigt har vi på senare tid kunnat se prissänkningar i takt med lägre efterfrågan. Och branschen har själv svarat genom att fokusera på att även ta fram billigare elbilar. Exempelvis satsar Volkswagen på sina 25 000 respektive 20 000 euro-bilar, som närmar sig lansering.
– Priserna på traditionella batterier går ned och det forskas kring ny teknik som blir mer effektiv och kan få ned kostnaden. Samtidigt får vi billigare elbilar som dock är i en mindre storleksklass än vad vi är vana vid. Vi har ju blivit vana vid större suv:ar till exempel, säger Tommy Letzén.
Hur kommer dessa mindre tas emot på marknaden, tror du?
– Kanske ses de som en andrabil. Men det måste också bli tydligare vad kostar att köra en elbil i dag när oljepriserna är lägre. Konsumenterna vill kunna räkna ihop kalkylen. Samtidigt så kommer vi ha elektriska bilar, vätgas är till exempel inte dött och det finns andra tekniska lösningar på gång, säger Tommy Letzén.
