På språng mellan två möten under en hektisk arbetsdag har Ylva Trolle Lagerros tagit motorcykeln för att hinna till intervjun på ett kafé på Södermalm i Stockholm.

– Jag har även en cykel och en moppe, men tänkte att det skulle gå snabbast med motorcykeln. Och så här ser alla mina dagar ut, säger hon och slår sig ned vid bordet med hjälmen i handen.

Ylva Trolle Lagerros redan välfyllda schema har den senaste månaden blivit än mer späckat. Den 1 oktober tillträdde hon Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet – den första professuren i sitt slag i Sverige. Syftet är att stärka forskningen inom sjukdomsprevention för att förbättra folkhälsan och minska riskerna för sjukdom och tidig död.

Forskning visar också att prevention är grundläggande för att förebygga eller senarelägga många av våra folksjukdomar.

45 procent av alla demenssjukdomar och 30 procent av cancersjukdomarna kan förebyggas genom förbättrade levnadsvanor och livsstil, enligt forskarrönen. Vad gäller hjärt-kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige, är siffran ännu högre, enligt Ylva Trolle Lagerros.

– Här visar forskningen att 80 procent kan förebyggas med hjälp av förändrade sunda levnadsvanor. Så prevention är en väldigt viktig fråga för folkhälsan, säger hon.

Ylva Trolle Lagerros har under hela sitt yrkesliv haft ett brinnande engagemang för folkhälsan. Hon har arbetat inom obesitasvården, och är sedan sex år tillbaka överläkare på Centrum för obesitas i Stockholm.

Ett av de största hoten mot folkhälsan i dagens samhälle är ohälsosamma matvanor, enligt Ylva Trolle Lagerros.

– 51 procent av den svenska befolkningen har övervikt, och vi ser en ökning inom i princip alla grupper i samhället. Knappt ett av tio barn äter grönsaker, frukt och fisk enligt kostråden. Unga i dag exponeras extremt mycket för mängder av ohälsosam mat och dryck i sociala medier, säger hon.

En utmaning i förebyggandet av framtida sjukdomar är att nå de personer som är i behov av insatser för att förändra sin livsstil.

Här har sociala och ekonomiska förutsättningar stor betydelse. Enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport 2023 påverkas hälsan negativt av faktorer som låg inkomst, kort utbildning, osäker anställning och en otrygg miljö.

Även Ylva Trolle Lagerros understryker att ekonomiska faktorer påverkar hälsan.

– Det handlar bland annat om hur människor med dålig ekonomi ska kunna leva hälsosamt. Vårdnadshavare med låg inkomst har i större utsträckning ekonomiska svårigheter att köpa näringsrik mat till sina barn alla dagar i veckan, enligt den senaste Pep-rapporten. I Sverige har vi bra kunskap och tillgång till information, men vi måste komma vidare. Och det finns inga enkla lösningar, säger hon och tillägger:

– För man kan vara jättemotiverad att göra levnadsvaneförändringar, men inte ha förutsättningarna i sitt liv just nu. Jobbar man väldigt mycket, inte kan sova ordentligt och är jättestressad, så finns kanske inte kapaciteten att också orka med att aktivt jobba med levnadsvanorna, säger hon.

Hur våra samhällen är utformade påverkar också folkhälsan, menar Ylva Trolle Lagerros.

– Det ska finnas cykelbanor och möjligheter att gå ut, och som förälder måste man känna att det är tryggt att släppa ut sina barn att leka eller själva kunna cykla eller gå till skolan. Det är inte det dyra gymkortet som är svaret, snarare handlar det till exempel om att det måste kännas tryggt att röra sig ute, säger hon.

I framtiden kan även så kallade precisionsmediciner komma att få stor betydelse för att förebygga ohälsa, enligt Ylva Trolle Lagerros. Med hjälp av dessa kan man, baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar, troligtvis kunna skräddarsy prevention.

– De kan leda till att vi på individnivå kan vara mycket mer specifika kring vilka levnadsvanor som kan aktivera ohälsa för den enskilde individen. Vi kommer bli allt bättre på att förstå samspelet mellan våra gener och vår miljö, säger hon.

Fakta:Ylva Trolle Lagerros

Docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas, Region Stockholm. Sedan den 1 oktober professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet.

Familj: Man och tre vuxna barn.

Gör på sin fritid: Jag hänger med min häst Wille, kör motorcykel och gillar att läsa böcker.

Livsmotto: Säg ja, det blir mycket roligare då.

Ylva Trolle Lagerros beslutade redan som tonåring att ägna sitt yrkesliv åt obesitasvården. Efter att ha skrivit sitt gymnasiearbete om övervikt kontaktade hon Stephan Rössner, som då var professor och överläkare på enheten för övervikt vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, och flitigt förekom i medier i frågor kring obesitas.

– Jag frågade om jag kunde bli en ”hangaround” hos honom, och sedan arbetade jag som assistent till hans undersköterska Lena. När jag sökte läkarutbildningen var det med den patientgruppen i fokus, och efter utbildningen kom jag tillbaka och jobbade hos honom och med samma undersköterska innan jag gick vidare och blev specialist, säger hon.

Fakta:Nyinrättad professur i kardiovaskulär prevention

● Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention är en donationsprofessur vid Karolinska Institutet.

● Donatorerna är framför allt Norheds stiftelse via Hjärt-Lungfonden, hälsoanalysföretaget Werlabs, fordonstillverkaren Scania och Region Stockholm.

● Syftet med professuren är att stärka forskningen inom området sjukdomsprevention med målet att hitta nya vägar till att förbättra folkhälsan och minska sjukdom och för tidig död.

Källa: Karolinska Institutet.

I rollen som professor i prevention kommer Ylva Trolle Lagerros att fortsätta med sin forskning, men även arbeta för att utveckla samarbetet mellan specialistvården och primärvården. Parallellt kommer hon att fortsätta som överläkare på Centrum för obesitas, där hon framhåller att varje patient har sin egen unika historia.

– Man måste förstå helheten för att hitta vad man kan skruva på i levnadsvanorna. För det finns ingen lösning som fungerar för alla för att hitta hållbara och långsiktiga nya val som funkar, säger hon.

Med ett minst sagt intensivt schema ser Ylva Trolle Lagerros också till att få välbehövliga pauser – där hästen Wille fyller ett viktigt behov.

– Min häst är min bästa sjukvårdsförsäkring, säger hon och plockar upp hjälmen för att sätta sig på motorcykeln på väg till nästa möte.

– Och han stressar aldrig upp sig. Med honom är man här och nu.

Läs mer:

Socialstyrelsen: Fler borde få hjälp att minska på alkoholen

Mindre kött och mer grönt – nya kostråd för första gången på tio år

Share.
Exit mobile version